Expertens sågning: Ni tänker helt fel kring bolånen

2010 kom en stor reform att ske i Sverige, specifikt i den svenska ekonomin. Det var nämligen då kravet på kontantinsats infördes i Sverige, och skrevs till 15 procent. Före 2010 fanns det inget formellt bolånetak, vilket innebar att man kunde låna upp till 100 procent via så kallade botten- och topplån, och i vissa fall med hjälp av blancolån. 

Men den 1 oktober 2010 reformerades som sagt den svenska ekonomin i och med Finansinspektionens införande av bolånetaket. Sedan dess har belåningsgraden som högst varit 85 procent av bostadens värde. Resterande 15 procent ska därför betalas i kontantinsats. 

Reformen resulterade helt enkelt i att hushållens egen insats påverkade belåningsgraden. Syftet var att minska risken för överbelåning och göra hushållen mer tåliga mot eventuella prisfall, som tidigare slog hårdare mot hushållen.

LÄS MER: Bolånetagare – se hit! Detta ska du inte göra i vinter

Hur fungerade bolånet innan 2010?

Hypotekets bolåneekonom, Claudia Wörmann, är av uppfattningen att många av alla de bedömare och experter som tidigare uttalat sig i frågan haft fel beträffande införandet av kontantinsatsen.

Innan det skärpta kravet blev verklighet kunde man dela upp bolånet i just så kallade botten- och topplån. 

– Bottenlånet täckte en större del av lånet och hade en lägre ränta. Topplånet som täckte resten, hade en högre ränta och en snabbare avbetalningsplan. Sedan 2010 är maxtaket för ditt bolån 85 procent av bostadens värde. 

MISSA INTE: Ulf Kristersson öppnar dörren för euron i Sverige

Svenskar riskerade att överbelåna sig 

Ett annat tillägg är att det i samband med införandet gradvis blev vanligare att finansiera delar av kontantinsatsen med lån utan säkerhet, säger hon till Nyheter24.

– Privatlån eller blancolån som de också kallas har alltid en mycket högre ränta och sämre villkor. En negativ utveckling med andra ord. 

Innan införandet av kontantinsatsen 2010 var reglerna helt andra. Bankerna hade exempelvis betydligt mer flexibilitet än i dag och de kunde, i större utsträckning, ta hänsyn till individuella faktorer när de bedömde en låneansökan, säger hon.

Det behöver åtgärdas i dag – rikta insatsen mot unga

När bandet spolas fram 15 år hamnar vi i nutid, 2025. Vilka förändringar bör göras nu?

Enligt Claudia Wörmann så finns det mängder med åtgärder att ta tag i för politikerna.

– Om du menar gruppen unga så finns det massa saker att göra. Riktade insatser för unga, till exempel annorlunda inkomstkrav. I början av karriären är inkomsten låg, de allra flesta unga kan se fram emot en högre inkomst, ibland snabbt och ibland gradvis, säger hon och tillägger:

– Delat boende, att man köper halva bostaden och successivt köper mer. Gynnsammare bosparande för unga kan underlätta inträdet för unga, men det hjälper föga de som är redo att etablera sig just nu, slår hon fast.