Var du placerar dina sparpengar kan få större konsekvenser än vad många kanske tror. Små procentsatser kan nämligen innebära tusenlappar i skillnad, helt utan att du tar någon extra risk. Ändå är det många svenskar som låter pengarna stå kvar där de ger minst tillbaka.
För den som vill förstå hur mycket ett val av konto kan kosta, räcker det med att titta närmare ett konkret exempel.

Storbankerna betalar nästan ingenting
De fyra svenska storbankerna, Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB, erbjuder i dag i princip ingen ränta alls på sina enklaste sparkonton med fria uttag. Räntan ligger mellan 0 och 0,05 procent, och i vissa fall krävs mycket stora belopp för att ens få någon ränta över huvud taget, det rapporterar tidningen Börskollen.
På konton där pengarna binds under en kortare period, till exempel tre eller sex månader, är räntan högre men fortfarande relativt låg. Där ligger storbankernas erbjudanden runt 1,6 procent. Det sker trots att ränteläget har gjort det möjligt för andra aktörer att erbjuda bättre villkor.

Så ser räntorna ut hos storbankerna i dag
Onsdagen den 7 januari 2026 såg ränteläget ut så här på storbankernas enklaste sparkonton:
- Swedbank: 0,00 procent (0,10 procent över 50 000 kronor)
- Nordea: 0,00 procent (0,10 procent över 500 000 kronor)
- Handelsbanken: 0,05 procent
- SEB: 0,00 procent (0,10 procent över 1 000 000 kronor)
På fasträntekonton med bidningstid på tre till sex månader erbjuder samtliga omkring 1,55-1,60 procent.

Nischbankerna betalar betydligt mer
Samtidigt finns det flera nischbanker som lockar sparare med räntor på omkring 2,5 procent på rörliga sparkonton. För den som kan tänka sig att binda pengarna under en begränsad tid kan räntan nå till cirka 3,0 procent.
Viktigt att veta är att dessa konton omfattas av den statliga insättningsgarantin, samma skydd som gäller hos storbankerna. Här är några exempel på erbjudanden:
- Fedelta: upp till 3,0 procent (fast ränta)
- Froda: upp till 2,9 procent (fast ränta)
- Moank: upp till 2,9 procent(fast ränta)
- Multitude Bank: cirka 2,5 procent (rörlig ränta)
Vilket konto som passar en bäst beror helt på hur stor buffert man behöver och hur snabbt pengarna kan behöva användas.

Så mycket kostar det att välja "fel" konto
Skillnaden i ränta kan verka liten på pappret, men i praktiken blir det tydligt. Jämför man vad som händer med till exempel 100 000 kronor under ett år ser utfallet ut ungefär så här:
- Storbank, rörligt sparkonto (0,00 procent): 0 kronor
- Storbank, fasträntekonto 3 månader (1,60 procent): cirka 1 600 kronor
- Nischbank, fasträntekonto (2,90 procent): cirka 2 900 kronor
Skillnaden mellan ett rörligt sparkonto hos en storbank och fasträntekonto hos en nischbank uppgår alltså till nästan 3 000 kronor per år, före skatt.

Bankchefernas förklaring till de låga räntorna
Storbankernas ledningar försvarar de låga sparräntorna med hänvisning till det allmänna ränteläget och pressade marginaler mellan in- och utlåning. Enligt SEB:s vd Johan Torgeby har han sagt att han inte rekommenderar kunder att använda bankens rörliga sparkonto som ett långsiktigt sparande. Han menar att det snarare är en tillfällig parkeringsplats för pengar som snart ska användas till konsumtion, rapporterade TV4.
Även Swedbanks vd Jens Henriksson pekar i sin tur på att bankens bundna konton, med räntor runt 1,6 procent, är konkurrenskraftiga, även om de vanligaste sparkontona för majoriteten av kunderna ger nollränta.

Du som sparar avgör resultatet
I takt med att skillnaderna mellan bankerna blir allt tydligare hamnar ansvaret i hög grad hos spararna själva. Att se över var pengarna står kan vara ett av de enklaste sätten att förbättra sin privatekonomi, utan att ta någon extra risk.
För den som låter 100 000 kronor ligga kvar på “fel” konto kan priset bli flera tusenlappar per år, och över tid kan summan bli ännu större.


.jpg)

