Med Black Friday runt hörnet, julhandeln i antågande och priser som fortfarande ligger högt, är det många som känner pressen på sin ekonomi. Men enligt sparspykologen Niklas Laninge på Opti, handlar vägen till en starkare plånbok sällan om att sluta unna sig allt, utan snarare om att ändra en vana.
Spara mer pengar – enligt sparpsykologen
Så Niklas, vilken vana har störst påverkan på ekonomin?
Missa inget viktigt, följ oss på Google– Den vana som har störst påverkan på ekonomin beror på hur man definierar ordet vana. Om vi pratar om beteenden som sker på autopilot handlar det till exempel om att skippa bilen och istället cykla – det kan göra enorm skillnad för plånboken. Om vi pratar om vanor som sker automatiskt med hjälp av teknik, så är ett automatiskt månadssparande det enskilt mest effektiva sättet att få pengar över, säger han i en intervju med Nyheter24.
Han menar att grunden ligger i att skapa rutiner kring de stora utgifterna, som boende, transport och mat.
– Att planera sina inköp, jämföra försäkringar och förhandla boräntan regelbundet kan göra stor skillnad.
Små förändringar – stora pengar
Genom att ändra sina konsumtionsmönster inom de tre största utgiftskategorierna kan hushåll frigöra betydande summor.
– Det varierar förstås mellan hushåll, men genom att se över sina vanor inom de tre största utgiftskategorierna kan man ofta minska kostnaderna med omkring tio procent inom varje område, säger Laninge och fortsätter:
– Tänk själv hur mycket det kan bli, vi talar trots allt om tre kategorier av köp som står för mer än hälften av våra utgifter.
Varför är det så svårt att ändra sig?
Trots att många kanske vet vad de borde göra, är det svårt att bryta gamla konsumtionsvanor.
– Ofta ger de dåliga vanorna en direkt belöning i stunden. De är smidiga, ger oss ett kort lyckorus eller bara får livet att just då upplevas som lite mindre friktionsfyllt. Att bryta sådana vanor tar emot, och vi människor gillar inte motstånd, säger han.
När vi försöker ändra våra köpbeteenden reagerar hjärnan extra negativt.
– Det blir motstånd. Hjärnan gillar när saker sker automatiskt, utan att vi behöver tänka efter. Att bryta en vana skapar friktion, osäkerhet och obehag – tre saker vi människor helst undviker, säger Laninge.
Vanligaste pengabovarna att se upp för
Enligt sparpsykologen är det inte de små utgifterna som förstör ekonomin, utan de större, osynliga mönstren.
– Många missar att regelbundet se över sina största kostnader och fastnar i småfix som att jaga lattefaktorn, alltså att försöka undvika små köp här och där. Den verkliga boven är snarare våra konsumtionsvanor – framför allt hur mycket kläder vi köper och hur snabbt vi gör oss av med dem. Även matsvinnet är en stor pengatjuv. Hade vi ätit den mat vi redan betalat för hade matkostnaden sjunkit rejält.
Gör sparandet roligare – och hållbart
Att förändra beteendet är svårt, men det går att göra mycket lättare.
– Att förändra beteenden är svårt, men det blir mycket lättare om man gör det tillsammans med någon. Att ta sig an en pengautmaning ihop med sin partner, en vän eller familjemedlem ökar chanserna att lyckas och gör dessutom resan roligare. Det kan handla om allt från att börja veckohandla och planera sina måltider till att sluta impulsköpa kläder eller byta bilen mot cykeln, säger han.
Ett annat knep är att göra sparande automatiskt.
Automatisera så mycket som möjligt. Att låta en summa dras direkt när lönen kommer är det enklaste sättet att bygga ett långsiktigt sparande. Men det kan också hjälpa att skapa en form av spardagbok – att notera varje gång man gör något bra för sin ekonomi. Det bygger stolthet och stärker motivationen på sikt.
"Shopping ger dopaminkick"
För att få sparandet att kännas lika belönande som shopping gäller det att koppla det till något meningsfullt.
– Shopping ger en omedelbar kick, men den är kortlivad. Sparande handlar om fördröjd belöning, därför behöver man tydliggöra varför man sparar. Det hjälper att visualisera målet: en resa, något man vill uppleva, eller den långsiktiga tryggheten i framtiden. När sparandet kopplas till något meningsfullt blir det mer belönande, även om det sällan kan mäta sig med shoppingens snabba dopaminkick, påstår han.
Vad skiljer sig mellan vinnare och förlorare?
Vad skiljer egentligen de som lyckas spara från dem som aldrig får pengarna att räcka?
Enligt honom har personerna som lyckas:
- Har rutiner.
- Ser över sina utgifter varje månad, oavsett om det handlar om att snabbt scrolla igenom transaktionerna eller analysera i Excel.
- Vet vart pengarna tar vägen, och de har ett automatiskt månadssparande som går i samband med lönen.
Om man bara ska ändra en enda sak, menar Laninge, att svaret är enkelt:
– Låt pengarna dras automatiskt varje månad – det är det enklaste och mest effektiva man kan göra, menar han.
Inför Black Friday – planera istället för att handla på kredit
När lockande reor och julklappsjakt närmar sig uppmanar sparpsykologen till eftertanke.
– Sluta handla för pengar man inte har. Att skjuta upp betalningen kan kännas smidigt i stunden, men blir dyrt i längden och minskar dessutom glädjen det man köper kan ge. Ett bättre alternativ är att planera i förväg och spara kortsiktigt till de utgifter man vet kommer: julklappar, resor eller större inköp. Då slipper man kreditköp, spräckt budget och onödig stress, avslutar han.
Hur mycket kan man spara då?
Om man utgår från SCB:s siffror ligger medianutgiften för boende på cirka 96 000 kronor per år, och eftersom ungefär hälften svenskarna har bolån kan man genom att minska kostnader för ränta, försäkring och el omkring 10 procent spara nästan 10 000 kronor per år.
