I ett samhälle där digitaliseringen står högt i kurs kan Sveriges starka beroende även av digital betalning vara en potentiell sårbarhet i ett nytt slagfält, nämligen cyberkriget. Nu varnar experter för att ett kontantlöst samhälle kan bli en sårbar måltavla när fientliga aktörer riktar in sig på landets mest finansiella infrastruktur.
Marcus Murray, grundare av cybersäkerhetsföretaget Truesec, menar att det i dag inte längre handlar om vanliga bedragare. Det handlar om statligt stödda aktörer som vill destabilisera samhällen. Hydbridkrigföring, där cyberattacker kombineras med desinformation och sabotage, blir allt vanligare i Norden och Baltikum, med Ryssland som en tydlig aktör bakom flera incidenter.
Missa inget viktigt, följ oss på Google"Banksektorn är ett prioriterat mål för ryssarna", säger han, enligt Placera och fortsätter:
"De vet hur mycket skada det orsakar samhället".
Ett digitalt beroende – med höga risker
Sverige är i dag ett av världens mest kontantlösa länder. Över 90 procent av alla betalningar sker digitalt, med kort, mobil eller nätöverföringar. Enligt Riksbanken tar svenskar ut mindre än 1 000 kronor per person och år i kontanter, och utvecklingen pekar fortsatt nedåt, skriver Bankomat.
Problemet? Desto mer svenskarna förlitar sig på digitala system, desto känsligare blir landet för störningar.
"Folk tar för givet att kort och nätbetalningar alltid fungerar," säger Maria Lundström, beredskapschef på Riksbanken.
"Svenskar är beroende av betalningar för mat, bränsle, medicin, löner och bidrag. Ett avbrott får omedelbara och allvarliga konsekvenser".
Bankerna rustar – men hoten kvarstår
För att möta hotbilden samarbetar Riksbanken med banker och myndigheter. Målet är att säkerställa att samhället kan fortsätta fungera även vid stora störningar i betalningssystemen. Flera banker har infört krisberedskap, och SEB har 2024 skapat en särskild civilförsvarsenhet.
Systemen testas regelbundet genom så kallade TIBER-tester, simulerade attacker där bankens försvar utmanas av en "fientlig aktör" för att identifiera sårbarhet.
Men även med avancerad cybersäkerhet kvarstår ett grundproblem, vad händer när nätet ligger nere?
Nya offline-lösningar – räcker det?
Ett av Riksbankens flaggskeppsprojekt är utvecklingen av ett nytt offline-kortsystem. Det ska möjliggöra att köpa utan internet i upp till sju dagar, men bara för att basvaror som mat, medicin och bränsle. Betalterminalet uppgraderas hela tiden, men investeringar krävs från banker, handlare och leverantörer.
Men utmaningen blir ännu större eftersom en växande andel av svenska konsumenter, särskilt unga, använder mobilen istället för kort. I dag sker cirka en tredjedel av alla butiksbetalningar via mobilappar, vilket ställer nya krav på tekniken.
"Det blir en större teknisk och ekonomisk utmaning", säger Bengt Nilervall, senior rådgivare på Svensk Handel, enligt Placera och fortsätter:
"Men om vi vill ha verklig motståndskraft måste vi börja nu".
Kontanter – en bortglömd trygghet
Kontanter har på senare år sett som föråldrat och opraktiskt, men i kris kan det vara den mest pålitliga lösningen. De kräver inget nät, batterier eller uppkopplingar. När cyberhoten blir allt mer påtagliga, pekar allt fler experter på att kontanter bör ses om en beredskapsreserv.
