Har du råkat ut för en bluff? Då är du inte ensam. Bara under 2024 anmäldes hela 230 330 bedrägeribrott till polisen, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Den vanligaste typen av bluffmetoder var då kortbedrägeri, bedrägeri genom social manipulation och annonsbedrägerier.
Med bakgrund av det är det inte heller ovanligt att se företag, myndigheter och även banker gå ut och varna allmänheten för nya typer av bedrägerimetoder. Bluffmakarna utvecklar nämligen sina metoder och förfinar dem, och inte sällan utnyttjas kända namn för att vinna förtroende från de tilltänkta offren.
Missa inget viktigt, följ oss på Google.jpg "Foto: Janerik Henriksson/TT")
Ett exempel på när ett välkänt myndighetsnamn utnyttjas är när polisen nyligen gick ut och uppmanade allmänheten att skydda sig mot ett visst typ av bedrägeri.
Det handlade då om att man, för egen del, ska använda sig av kodord och personliga frågor om det är så att man misstänker att ett bedrägeriförsök pågår. Ställ frågor som bara du och dina allra närmaste vet svaret på. Därtill är det inte fel att lägga på luren och göra en motringning för att se om kontakten är ”trovärdig”.
Vad är de olika bedrägerityperna?
Bedrägeri via social manipulation är
- när gärningspersonen tar kontant och förmår motparten att begå en aktiv handling. Ofta i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.
Kortbedrägeri är
- när gärningspersonen använder ditt eller någon annans fysiska betalkort för att olovligen ta ut pengar eller genomföra köp eller överföringar.
Annonsbedrägeri är
- när gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare via en annons att erbjuda annan vara eller tjänst i utbyte. Efter betalning ägt rum så uteblir leveransen.
Detta är bara några av alla de bedrägerityper som finns. Brottsförebyggande rådet går igenom flera andra, så som fakturabedrägeri, identitetsbedrägeri, snyltningsbrott och grovt fodringsbedrägeri, för att nämna några, på den egna hemsidan.
Källa: BRÅ
Se upp för bluff-meddelandet
Men det är inte bara företag, myndigheter och banker vars namn utnyttjas av bedragaren. Nu rapporterar Råd & Rön om en trend som riskerar att stå många dyrt. Det florerar nämligen så kallade ”hej mamma”-meddelanden.
De går helt enkelt ut på att bedragare får ett sms att se ut som att det kommer från en son eller dotter. Meddelandet skickas från ett nytt telefonnummer då barnet fått ett nytt nummer med en ny telefon. Nu varnas allmänheten för bluffen.
I ett medlande Råd & Rön fått till sig kan det exempelvis stå:
”Hej mamma. Jag har en ny telefon och nytt nummer så du vet”.
Det är inte heller ovanligt att meddelandet inleds med ”hej pappa”. Tanken är helt enkelt att mottagaren, i detta fall föräldrar, ska tro att meddelandet kommer från deras barn. Dock är det hela tiden bedragaren som kontrollerar ”det nya numret”. Det har visat sig inte heller vara ovanligt att varianter på meddelandebluffen skapats där bedragaren utger sig för att vara en annan släkting.
När bedragaren lurat mottagaren av sms:et kommer ett nytt meddelande om att personen är nödställd och behöver hjälp med pengar eller annat.
MISSA INTE: Därför ska du inte ladda när elen är billigast
LÄS MER: Ny kontantlag på gång i Sverige
Skydda dig mot bedragaren
Finansinspektionens varningslista redogör för vilka varningar som utfärdats gentemot aktörer som ägnar sig åt bedräglig verksamhet.
Du som konsument behöver dock alltid vara medveten om att bedragare snabbt kan byta namn och kalla sig för något annat, för att på så sätt gå under radarn tills de upptäcks på nytt.
- Lämna aldrig ut dina kortuppgifter eller personlig information.
- Ha unika lösenord till inlogg på viktiga tjänster, exempelvis mejlen, banken etc.
- Låt aldrig någon fjärrstyra din dator eller telefon.
Finansinspektionens tipsar om sju punkter för dig att ha koll på, för att på så sätt undvika att utsättas för bedrägeri:
- Kom alltid ihåg att snabba och enkla investeringar inte existerar.
- Var skeptisk om du blir kontaktad.
- Skydda ditt BankID.
- Kontrollera om företag har rätt tillstånd.
- Var uppmärksam i sociala medier, bluff-annonser förekommer.
- Betala aldrig avgifter på förhand när du lånar pengar.
- Var extra vaksam om du redan blivit lurad tidigare.
Källa: Polisen & Finansinspektionen
