Den ekonomiska tillvaron förändrades rejält för många svenska hushåll när inflationen började ta fart, på ett oanat sätt, under 2021 och 2022.
"Varken centralbankerna eller andra prognosmakare förutsåg hur snabbt inflationen skulle stiga och inflationsprognoserna uppvisade följaktligen stora prognosfel", konstaterade Riksbanken i en rapportRiksbanken i en rapport från 2024.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleFör att råda bot på inflationen höjde Riksbanken, vid flera tillfällen, styrräntan – något som också gjorde att bolåneräntorna skenade iväg. Svenskarna stod därmed inför en situation där allt från mat till bolån blev betydligt dyrare. Privatekonomerna betonade därför vikten av att ha en så kallad sparbuffert – undanlagda pengar avsedda att kunna användas vid oförutsedda händelser.
– Det viktiga budskapet är att prioritera en sparbuffert före allt annat sparande, sa till exempel privatekonomen Arturo Arques, verksam hos Swedbank, till GP i oktober 2022.
Ekonomiska fällorna barnfamiljer ska akta sig för
Men hur väl man lyckats bygga upp en sparbuffert varierar och en viss grupp sticker ut: Personer med barn. En ny undersökning från Ica Banken, genomförd av Verian, visar nämligen att dessa har en betydligt mindre sparbuffert jämfört med de utan barn. Närmare bestämt är det var tredje förälder som uppger att denne har två månadslöner eller mindre i buffert. Detta samtidigt som 40 procent av de svarande utan barn säger sig ha tio månadslöner eller mer i buffert.
För Nyheter24 har Magnus Hjelmér, vardagsekonom hos Ica Banken, tidigare berättat att en barnfamilj, där två föräldrar har en total nettolön på 50 000 kronor, bör spara ungefär 2 500 till 5 000 kronor per månad för att bygga upp en buffert som motsvarar drygt 5-10 procent av den månatliga nettolönen. Men det gäller också att tänka till när det kommer till utgifterna, för att en buffert överhuvudtaget ska vara möjlig att få till. Så vilka är egentligen de vanligaste ekonomiska fällorna som barnfamiljer går i?
– Det finns många hål att fylla i en barnfamilj. Utöver själva driften av familjen; boende, mat och transport så kommer behöver man lägga pengar på exempelvis kläder och fritidsaktiviteter. Att handla nya prylar är ofta onödigt då man lätt hittar bättre begagnat eller till om med nya kläder och utrustning på andrahandsmarknaden. Om något oförutsett händer och du inte har en buffert är risken stor att du tvingas lösa situationen med dyra avbetalningar eller krediter, säger Hjelmér.
Han uppmanar därför föräldrar att se över:
- Spontanköp och småutgifter som snabbt blir stora summor.
- Dyra abonnemang eller tjänster som inte används.
Och att undvika:
- Att inte jämföra priser.
- Att inte ha koll på matkostnader och matsvinn.
- Att inte planera för säsongsbundna utgifter, som semester eller skolstart.
Ekonomen: "Sätt en gemensam plan"
Det är också viktigt att övriga familjemedlemmar, exempelvis en partner, är med på noterna och är villig att spendera mindre och spara mer.
– Det är viktigt med en kontinuerlig dialog om familjeekonomi. Sätt en gemensam plan kring till exempel semestern eller storlek på buffert. Ha gemensam koll på inkomster och utgifter för att skapa förståelse för flödena i privatekonomin. Bestäm tillsammans vilka kostnader som är ”nice to have” och ”need to have”. Följ upp detta gärna veckovis men minst månadsvis. Se till att ni är på en bra plats och inte är irriterade när ni pratar pengar då det lätt leder till bråk, säger Magnus Hjelmér.
Bör föräldrar spara tillsammans eller på varsitt håll?
– Det finns fördelar med båda alternativen. Gemensamt sparande underlättar för gemensamma mål och utgifter, medan eget sparande kan ge ökad självständighet och trygghet. Många väljer en kombination: ett gemensamt konto för hushållets utgifter och mål, och egna konton för personliga behov.
