Många medlemmar hos fackförbundet Kommunal får inte en pension de kan leva på. Det slår förbundet fast i rapporten ”Pension för mödan – det ska löna sig att ha arbetat”.
Varje år går tusentals svenskar i pension efter ett långt arbetsliv. Men på senare år har allt fler, som har haft möjligheten, fortsatt arbeta och blivit så kallade jobbonärer.
Att vara en jobbonär innebär, enligt Pensionsmyndighetens definition, att du är en person som kombinerar pensionsuttaget med arbete och lön. Den allra största fördelen för dig som har möjligheten att jobba vidare är att vinsten kommer både nu och senare i livet. Detta då ett uttag av pensionen, i kombination med lön, bidrar till stabil inkomst här och nu. Och på sikt stiger pensionen då du fortsätter tjäna in pensionsrätter.
”Ett års arbete efter 66 års ålder kan ge dig som har en genomsnittlig lön och snart ska ta ut din pension, mellan 1 500 och 1 800 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut”, skriver myndigheten på den egna hemsidan.
Snabbfakta: Att vara jobbonär
- Du kan välja att ta ut 20, 50, 75 eller 100 procent av din allmänna pension per månad. Det går att ändra när som helst i efterhand.
- Har du eget företag kan du ta ut pension och samtidigt fortsätta driva ditt företag.
- Tjänstepensionen är inte alltid lika flexibel som den allmänna pensionen. Kolla därför vad som gäller i ditt avtal.
Källa: Pensionsmyndigheten
Hård kritik mot pensionssystemet: Pengarna räcker inte till
Det är dock långt ifrån alla som har möjligheten att fortsätta arbeta. Och trots ett långt arbetsliv är det många som får kämpa med att vända på slantarna för att få dem att räcka månaden ut. Det är vad Kommunal slår fast i sin rapport.
En som inte ser med blida ögon på konstaterandet är Kommunals ordförande, Malin Ragnegård.
– Kvinnor i välfärdsyrken straffas dubbelt för bristande arbetsmiljö och dåliga villkor både medan de jobbar och i pensionskuvertet, säger hon till tidningen Senioren.
.jpg)
Rapporten tar fasta på att många kvinnor inom välfärdsyrken som vård, omsorg, städning och barnomsorg både tjänar mindre pengar under yrkeslivet och får därför betydligt lägre pensioner än många andra grupper. Därtill bidrar tunga arbetsvillkor till att 75 procent av medlemmarna inom Kommunal är oroliga för att inte orka arbeta fram till pensionsåldern på 67 år, slår man fast.
Och om de knappt orkar arbeta fram till pensionsåldern, hur ska de då klara att bli jobbonärer?
– Det går inte att blunda för att systemet gynnar höginkomsttagare med långa utbildningar och god hälsa, medan undersköterskor, barnskötare och vårdbiträden får ta smällen. Pensionssystemet sviker kvinnorna i välfärden – det måste göras om, säger Malin Ragnegård

Kommunals sex krav för ett rättvist system för pensionärer
Tidningen Senioren skriver med hänvisning till Kommunals rapport om förbundets sex krav, eller reformer, på hur man ska göra systemet mer rättvist för pensionärer.
- Inför en ”Britt-Marie”-pension som ger möjlighet att ta ut full inkomstpension fyra år före riktåldern för den som arbetat minst 40 år.
- Ett lyft av grundpensionen skapar rimliga respektavstånd för deltidsarbetande kvinnor.
- Avskaffa överkompensation i tjänstepensionerna för höginkomsttagare.
- En höjd pensionsavgift till 18,5 procent ses av Kommunal som en ”nödvändig förstärkning”, redogör Senioren för.
- Därtill vill man bromsa spiralen av stress och sjukskrivning som präglar flera arbetsplatser.
- Och avslutningsvis införa et lönelyft i välfärden, något Kommunal anser är det effektiva sättet: Höj lönerna för att höja pensionerna.
Så ser pensionen ut i Sverige
Antal pensionärer med allmän pension i Sverige: 2,3 miljoner personer
Genomsnittlig allmän pension före skatt:
- Alla: 16 400 kronor per månad
- Kvinnor: 15 300 kronor per månad
- Män: 17 700 kronor per månad
I genomsnitt får kvinnor i Sverige 73 procent i total pension som andel av männens.
- Beräknad inträdesålder i arbetskraften: 21,9 år
- Beräknad utträdesålder ur arbetskraften: 64,4 år
- Medelpensioneringsålder: 65,5 år
Antal pensionärer med grundskydd, exempelvis bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
- Pensionärer med garantipension: 1,1 miljoner personer
- Pensionärer med bostadstillägg: 299 700 personer
- Pensionärer med äldreförsörjningsstöd: 27 100 personer
Källa: Pensionsmyndigheten




