Tusentals svenskar sparar regelbundet pengar på olika typer av konton. På senare år har investeringssparkonto (ISK) kommit att bli allt mer populärt när svenskarna ska välja konton att placera pengarna i. Inte minst med tanke på de förmånliga skattereglerna.
Skattefritt upp till 300 000 på ISK 2026
Från och med 2026 kommer glädjande nog det skattefria sparbeloppet att höjas, från dagens nuvarande 150 000 kronor till det dubbla: 300 000 kronor. Det innebär att du får spara upp till 300 000 kronor innan pengarna beskattas.
Klicka här för att följa oss på GoogleMen ISK är inte den enda typen av sparkonton. Numera erbjuder storbanker och nätbanker allt från räntekonton till fond- och aktiekonton. Inte sällan finns automatiska sparanden där du lämnar urvalet av fonder och aktier till banken och själv kan välja risknivå på sparandet.
.jpg "Foto: Fredrik Sandberg/TT")
88 procent av svenskarna har ett sparkonto – men många missar räntan
Enligt en undersökning genomförd av jämförelsesajter Compricer tidigare i år, visade det sig att 88 procent av svenskarna har ett sparkonto. Men när det kommer till vilken ränta som gäller så var kunskapen desto lägre.
De redogjorde nämligen för att svenska hushåll tillsammans har över 2 000 miljarder kronor på sparkonton. Och närmare 18 miljarder förloras i missade räntekostnader varje år.
Summan kan växa med 260 000 kronor – om du tänker på detta
I ett nyligen publicerat inlägg på hemsidan redogör nu privatekonomen Felicia Schön för att ett sparkonto med ränta på sikt resulterar i ränta-på-ränta effekten. Men det finns stora skillnader man måste känna till. Exempelvis ger ett räntekonto med en avkastning på 1,5 procent årligen en låg tillväxt jämfört med ett räntekonto med en årlig ränta på sju procent. Över tid blir stora summor som går förlorade om man inte har koll på vad som gäller.
”Ett exempel är om du har 100 000 kronor sparade med 1,5 procent ränta i 20 år så kommer summan ha stigit till 130 000 kronor”, skriver Schön och fortsätter:
”Om du istället sparar 100 000 kronor med en årlig ränta (avkastning) på 7 procent i 20 år så kommer summan vara 390 000 kronor”.
Det blir en differens på hela 260 000 kronor över tid.
Avslutningsvis tillägger ekonomen att det inte lämpar sig med ränta som verktyg för ränta-på-ränta. Detta då det tar väldigt lång tid för att se effekten.
Dock ska man alltid bära med sig att investeringar på börsen aldrig är förenat med någon garanti, därför ska pengar som investeras också vara pengar man kan leva utan vid en eventuell förlust.
Vad är ränta-på-ränta-effekten?
Pengar som du väljer att investera kan växa över tid genom ränta eller avkastning. På sparkonton kan du få ränta och när du investerar i fonder eller aktier kan du få avkastning beroende på om kursen går upp eller genom utdelningar.
Ränta-på-ränta-effekten innebär att pengarna växer snabbare genom att du tjänar in ränta på redan intjänad ränta.
”Ränta på ränta-effekten innebär att du får avkastning på ditt sparade belopp plus intjänad ränta – och på det sättet växer pengarna exponentiellt. Det brukar ofta kallas snöbollseffekt och gör att även små belopp på sikt kan växa till stora summor”, förklarar Avanza.
Ett räkneexempel på ränta-på-ränta-effekten:
- Du sätter in 10 000 kronor på ett sparkonto den 1 januari.
- Det är 1 procent ränta på sparkontot och räntan räknas årsvis.
- Vid årets slut har du 10 100 kronor.
- År två tjänar du 1 procent ränta på hela summan, det vill säga redan intjänad ränta.
År 1: 10 000 x 1,01 = 10 100
År 2: 10 100 x 1,01 = 10 201
År 3: 10 201 x 1,01 = 10 303
Källa: Avanza
