Titt som tätt riktar företag, banker och myndigheter varningar till allmänheten. Orsaken är de bedragare som inte drar sig för att använda ett välkänt företags-, bank- eller myndighetsnamn för att vinna förtroende hos sina offer, få dem att lämna ut känslig information och för att kunna fullborda sitt bedrägeri genom att roffa åt sig så mycket pengar de kan.
Så ser statistiken för bedrägerier ut i Sverige
Under helåret 2024 anmälde svenskarna 230 330 bedrägeribrott till polisen. Det var visserligen en minskning med tre procent från året dessförinnan, men jämfört med hur det såg ut nästan tio år tidigare, år 2015, var de totala anmälningarna 24 procent fler. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som Nyheter24 tagit del av.
Enligt den statliga förvaltningsmyndigheten BRÅ visar statistiken för det första halvåret 2025 att bedrägeribrott var den brottskategori som då ökade allra mest sett till antal anmälningar.
Med andra ord finns det fog för att företag, banker och myndigheter titt som tätt riktar sig till svenska folket för att varna och upplysa om de bedrägliga metoderna.
För ett par dagar sedan kunde Nyheter24 rapportera om bedrägerier som tagit fart i en viss ”banks” namn.
På Länsförsäkringars hemsida hade en varningstext lagts ut där man varnade allmänheten för att bedragare utnyttjade bank- och försäkringsbolagets namn.
.jpg)
Varning för bluffmejl från "Skatteverket"
Nu har det hänt ytterligare en gång på kort tid att en varning utfärdas. Nu är det en av Sveriges största myndigheter, Skatteverket, vars namn används i bedrägliga syften.
På Stöldskyddsföreningens hemsida Säkerhetskollen, där varningar och digital kunskap delas, har varningen lagts ut. Och bedragarens genomförande kopplas till att det snart är deklarationstider, något de försöker utnyttja. Men att det skulle vara Skatteverket som står bakom utskicket kunde inte vara längre ifrån sanningen.
”Skatteverket varnar om falska återbäringar. Just nu förekommer det falska utskick på återbäringar i Skatteverkets namn”, skriver de på Säkerhetskollen och uppmanar sedan dig som mottagit ett mejl:
”Om du har fått ett mejl där man uppmanas klicka på en länk för att ’starta verifiering’ kopplat till återbäring bör man radera det utan att klicka på några länkar eller bilagor”.
Så kan bluffmejlet formuleras
I ett exempel på hur bluffmejlen ser ut är avsändaren ”noreply@transporttender.dk”. I ämnesraden står ”4 523,05 SEK: Din återbäring är beräknar (Noreply)”.
I meddelandet framgår dessutom en rödmarkerad textruta där det står följande:
”VIKTIGT Sista dag för bekräftelse: 12 februari 2026. För att betalningen ska nå dig utan försening måste du slutföra verifieringen senast detta datum. Efter detta datum kommer återbetalningen att pausas tills uppgifterna är bekräftade”.
.jpg)




