Att ta klivet in på bostadsmarknaden har länge varit en kamp mot klockan – och sparkontot. För många unga vuxna är drömmen om den första bostaden förknippad med åratal av sparande och ekonomiska uppoffringar.
När bolånetaket höjs kan det bli lättare, även om många kritiker menar att det inte blir det. Vad gäller egentligen?
Klicka här för att följa oss på Google
Bolånetaket höjs 1 april
Från och med 1 april 2026 väntas reglerna för hur mycket du får låna till en bostad förändras i Sverige. Nu ska bolånetaket höjas från 85 procent till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad.
Det betyder i praktiken att du kan låna mer och därmed lägga en mindre kontantinsats när du köper ditt första hem. Samtidigt begränsas möjligheten att utöka ett redan befintligt bolån, det så kallade tilläggslånet, till maximalt 80 procent av bostadens värde, enligt Riksdagen.
Samtidigt pågår en het debatt om reglerna som styr hur mycket man får låna. Kritiker varnar för stigande priser, medan andra menar att förändringar kan göra verklig skillnad för den som försöker köpa sin första bostad. Nu visar nya beräkningar något som kan vända upp och ner på diskussionen.
SBAB: Kritiken mot bolånetaket saknar stöd
I ett pressmeddelande från SBAB Bank hänvisar bankens chefsekonom Robert Boije och privat- och boendeekonom Linda Hasselvik till en debattartikel publicerad i Dagens Industri. Där slår de tillbaka mot påståenden om att ett höjt bolånetak inte skulle hjälpa förstagångsköpare.
– Vissa myndigheter och flera ekonomiska experter har hävdat att ett höjt bolånetak inte kommer att underlätta för förstagångsköpare, men utan att redovisa något analytiskt stöd för detta. Våra analyser och beräkningar visar att påståendet saknar grund, säger Boije och Hasselvik.
Kritiken handlar bland annat om att ett högre bolånetak skulle istället driva upp bostadspriserna, och därmed äta upp effekten för nya köpare. Men enligt SBAB:s beräkningar finns det inga belägg för det påståendet.
Så mycket kan din kontantinsats minska
I dag krävs en kontantinsats på 15 procent av bostadens pris. Om bolånetaket höjs till 90 procent innebär det att köparen bara behöver lägga 10 procent själv. Och SBAB har räknat på vad som händer även om priserna skulle stiga.
Om bostadspriserna, högt räknat, skulle öka med 10 procent i samband med ett höjt bolånetak, skulle behovet av kontantinsats ändå minska tydligt:
- I Stockholms kommun: minus 120 000 kronor
- I Linköpings kommun: minus 55 000 kronor
Enligt beräkningarna skulle priserna behöva stiga med hela 50 procent för att nettoeffekten inte längre ska vara positiv, sett enbart till kontantinsatsen.
Sparandet i tid kan kortas med över fyra år
Det är inte bara summan som påverkas, även tiden det tar att spara ihop pengarna. I dag tar det i genomsnitt 51 månader att spara till kontantinsatsen i Sverige med nuvarande bolånetak. Om taket höjs till 90 procent och priserna inte påverkas skulle spartiden i stället bli 33 månader – alltså en minskning med ungefär 18 månader.
Störst effekt syns i Stockholms kommun, där spartiden enligt beräkningarna minskar från knappt 142 månader till 88 månader, en skillnad på hela 54 månader. Även vid en prisuppgång på 10 procent skulle spartiden minska markant. I genomsnitt för riket handlar det då om nästan 15 månader kortare sparande.
Dyrare lån – men färre tuffa alternativ
Ett högre bolånetak innebär samtidigt att lånebeloppet ökar. Vid en prisuppgång på 10 procent skulle räntekostnaderna öka något i kronor räknat. Amorteringen skulle också bli något högre. Men SBAB menar att detta måste vägas mot situationen i dag – där många förstagångsköpare tvingas till svåra beslut.
"Detta ska dock ställas mot problemen med nuvarande lägre bolånetak: mycket långa spartider och att många tvingas antingen till att göra slut på hela sin finansiella sparbuffert, ta blancolån med betydligt högre ränta och amorteringstakt, och ta hjälp av föräldrar – en möjlighet alla inte har", avslutar banken med att skriva i sitt pressmeddelande.
Debatten om bolånetaket lär fortsätta. Men enligt SBAB:s egna analyser talar siffrorna för att en höjning faktiskt skulle göra det lättare – inte svårare – att ta steget in på bostadsmarknaden.
.jpg)
