1 januari 2026 infördes en rörlig riktålder som för de födda mellan 1960 och 1964 är satt till 67 år. Syftet med införandet är att se till att pensionen inte minskar och blir lägre ju längre vi lever.
Klicka här för att följa oss på Google.jpg)
Domen: Alla kommer behöva mer
Samtidigt redogör Tidningen Näringslivet för att svenskar i allt högre utsträckning börjar jobba senare i livet, sjukskriver sig oftare och lever längre. Färre barn föds, och detta ökar pressen på pensionssystemet.
– Alla kommer sammanlagt att behöva arbeta mer under livet, säger ekonomiprofessorn Johanna Wallenius till Tidningen Näringslivet.
Problemen som det svenska pensionssystemet står inför kretsar i mångt och mycket kring demografin. När fler börjar jobba senare i livet, samtidigt som vi lever längre och färre barn föds, så ökar samtidigt antalet pensionärer i förhållande till de som arbetar. Det bidrar helt enkelt till en obalans i pensionssystemet.
– Blir förändringen för stor finns en oro för att pensionerna sjunker så mycket att vi får problem med fattigdom bland äldre.
Snabbfakta om pensionen
Pensionen består av flera delar:
- Allmän pension från staten.
- Tjänstepension som arbetsgivaren betalar, och som nio av tio svenskar har.
- Eget pensionssparande.
Det sistnämnda är något inte alla har och det är upp till var och en hur man väljer att göra, men en rekommendation är att åtminstone ha någon form av eget sparande.
Det som påverkar din pension allra mest är tre saker:
- Hur mycket pengar du tjänar genom hela livet.
- Om du har tjänstepension från arbetsgivaren eller inte.
- Vid vilken ålder du börjar ta ut din pension.
Källa: Pensionsmyndigheten
Riktåldern är ingen succé för plånboken
Wallenius redogör för Tidningen Näringslivet att om utvecklingen fortsätter kommer pensionerna alltså bli lägre. Det är fog för stor oro, inte minst för att pensionerna ska sjunka så mycket att antalet fattigpensionärer blir allt fler. Och ett sätt att stävja det är att arbeta längre, menar hon.
Men det finns utmaningar.
– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem.
Så att bara höja riktåldern för pensionen är med andra ord ingen ”mirakellösning”, enligt Wallenius. Det är enligt henne av större vikt att skapa tydliga och starka incitament för de individer som faktiskt kan arbeta längre.
Så ser de svenska pensionerna ut
Den allmänna pensionen består av delarna:
- inkomstpension
- premiepension
- tilläggspension
- garantipension
Den totala pensionen består av:
- allmän pension
- tjänstepension
- privat pension (via eget sparande, om du har något)
Den genomsnittliga totala pensionen, före skatt, för boende i Sverige såg ut enligt följande 2024:
Alla: 23 900 kronor per månad
Kvinnor: 20 600 kronor per månad
Män: 27 700 kronor per månad
Källa: Pensionsmyndigheten
