Allt fler hushåll i Sverige kämpar med att få vardagen att gå ihop. Samtidigt ökar skillnaderna mellan de som har marginaler – och de som inte har det.
En ny kartläggning ger en tydlig bild av vilka som drabbas hårdast när ekonomin sviktar. Och resultaten pekar på en grupp som halkar efter mer än andra.
Klicka här för att följa oss på Google
Fattigdom i Sverige – de är hårdast drabbade
En ny undersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset, visar att den ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer med låga inkomster består – och i vissa fall är akut. Särskilt utsatta är ensamstående föräldrar.
Undersökningen, som genomförts för fjärde året i rad, visar tydliga skillnader mellan olika familjetyper. Medan hushåll med starkare ekonomi upplever minskad oro och bättre marginaler, kvarstår problemen för dem med små resurser.
Svårt att ha råd med mat
Resultaten visar att många ensamstående föräldrar kämpar med grundläggande behov. 50 procent har haft svårt att köpa näringsrik mat för hela veckan (jämfört med 34 procent bland sammanboende). 41 procent uppger att de själva haft svårt att äta sig mätta (19 procent bland sammanboende) – och 11 procent säger att deras barn haft svårt att äta sig mätta.
Samtidigt uppger 45 procent av ensamstående att de oroar sig för hur ekonomin påverkar barnens mående och behov.
Tvingas låna pengar och missa räkningar
Den ekonomiska pressen märks också i hushållens betalningsförmåga: 29 procent av ensamstående har blivit betalningsskyldiga efter att ha missat en räkning, och 47 procent har tvingats låna pengar för grundläggande utgifter.
Boendet är den största kostnaden – och en avgörande faktor i krisen.
– Boendekostnaderna är den största utgiften för de flesta familjer. När tre av tio ensamstående har haft svårt att betala räkningar kopplade till sitt boende och många saknar marginaler för ens en mindre kostnadsökning, då ser vi hur kostnadskrisen slår direkt mot barnen. Ett tryggt hem är grunden för barns liv, säger Marie Linder, Hyresgästföreningens förbundsordförande, i undersökningen.
Barn märker av stressen
Organisationerna bakom undersökningen vittnar om att utvecklingen syns tydligt i deras verksamheter.
– En höjning av bland annat barnbidraget och försörjningsstödet är effektiva sätt att stärka barnfamiljers ekonomi, framförallt de allra mest utsatta familjerna, säger Sara Damber, Sverigechef på Rädda Barnen och tillägger:
– Barn beskriver att de känner oro, känner av föräldrars (ekonomiska) stress och märker av de små matkassarna. De har inte råd med att till exempel följa med kompisar till badhuset, vara med i en föreningsidrott, eller sådant som för många andra barn är en ren självklarhet. De hamnar utanför.
Allt fler söker hjälp
Även Röda Korset ser hur fler familjer tvingas söka stöd för att klara vardagen.
– Det är inte värdigt att barnfamiljer i Sverige ska behöva köa för att få mat eller kläder. Men det är precis vad vi ser. Över hela landet söker sig allt fler till våra verksamheter för att klara vardagen, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.
Små marginaler trots åtgärder
Regeringen har under mandatperioden genomfört åtgärder som höjt bostadsbidraget och infört ett fritidskort. Men trots det visar undersökningen att många familjer fortfarande saknar ekonomiska marginaler.
Fyra av tio ensamstående klarar som mest en oväntad kostnad på 1 000 kronor. Nästan tre av tio har redan blivit betalningsskyldiga efter att ha missat en räkning.
Utsattheten består över tid
Trots återkommande mätningar syns ingen förbättring. Undersökningen visar att den ekonomiska utsattheten bland låginkomstfamiljer inte har minskat under de fyra år den genomförts.
För många barn innebär det en uppväxt präglad av oro, begränsningar – och en vardag där självklara saker för andra barn inte alltid är möjliga.
