Efter flera kvartal av höga räntekostnader ser Sveriges bostadsrättsföreningar en viss finansiell lättnad. Under förra året minskade föreningarnas totala kostnader med 6,8 procent. Siffran markerar den lägsta nivån sedan hösten 2022. Den främsta anledningen är att räntekostnaderna nästan har halverats på bara två år.
För en genomsnittlig förening med 50 lägenheter innebär den senaste tidens utveckling att kostnaderna nu har minskat med cirka 80 000 kronor. Enligt källan uppges snitträntan för bostadsrättsföreningar nu ha sjunkit med 0,22 procentenheter och ligger på 2,82 procent, uppger Dagens PS.
Klicka här för att följa oss på Google.jpg)
Prognosen: Räntan vänder uppåt
Nedgången bedöms dock bli kortvarig. Fastighetsförvaltaren Nabo varnar i en ny prognos för att trenden snart vänder åt ett betydligt dystrare håll för bostadsägarna.
”Trots nedgången pekar prognoserna på att ränteläget vänder upp igen de kommande åren vilket kan sätta press på avgifterna”, skriver Nabo i ett pressmeddelande.
Ränteutgifterna slukar redan i dag stora summor. I en genomsnittlig svensk bostadsrättsförening går hela 22 procent av årsavgiften till enbart räntor. Även små förändringar i ränteläget riskerar därmed att slå direkt mot medlemmarnas plånböcker.
– Vi ser nu en viss nedgång i snitträntan, men bostadsrättsföreningars räntor är trögrörliga. Många lån är bundna och effekterna av tidigare ränteförändringar slår igenom med fördröjning, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo.
Känslig lånestruktur larmar
Samtidigt som räntorna spås stiga har föreningarnas sårbarhet ökat. Hela 62 procent av den samlade lånevolymen består i dag av lån med rörlig ränta eller kort bindningstid. Ekonomin blir därmed extremt känslig för kommande höjningar. Fenomenet är särskilt utbrett i Stockholm där andelen rörliga lån är mycket hög.
De tider då föreningar kunde luta sig tillbaka på billiga krediter är också förbi. I dagsläget utgörs mindre än 10 procent av lånevolymen av gamla, billiga lågräntelån. Små föreningar, samt de med en skuldsättning över 10 000 kronor per kvadratmeter, drabbas i regel av högst räntor. Snittskulden i Sverige ligger i dag på 6 221 kronor per kvadratmeter, vilket är en svag uppgång.
Lågt sparande hotar plånboken
Utöver lånestrukturen försvåras läget ytterligare av att många föreningar sparar för lite. För närvarande motsvarar föreningarnas amorteringar i snitt endast 15 procent av det uppskattade behovet. Den låga bufferten gör att invånarna i slutändan riskerar att få ta smällen när kostnaderna ökar.
– Föreningar med lågt sparande och hög skuldsättning riskerar att hamna i en situation där avgiftshöjningar blir svåra att undvika, konstaterar Jonas Gustavsson.
När inflationen väl stabiliseras spår Nabo att både styrräntor och marknadsräntor stiger igen. För de som bor i bostadsrätt innebär experternas slutsats i värsta fall en obehaglig väckarklocka i form av en dyrare månadsavgift.
