Att låna pengar kan snart bli något helt annat än i dag.
Regeringen vill nu skärpa reglerna för hur lån får marknadsföras, beviljas och följas upp. Tanken är att stärka skyddet för konsumenter och minska risken för att människor dras in i skulder de inte klarar av.
Förslagen rör flera delar av kreditmarknaden – och kan få betydelse för allt från informationen du får innan du skriver på till hur höga kostnader ett lån får ha.
Ny konsumentkreditlag kan införas i Sverige
Regeringen har lagt fram ett nytt förslag: "En ny konsumentkreditlag", där flera nya regler föreslås för konsumentkrediter i Sverige. Förslaget handlar bland annat om information till konsumenter, ångerrätt, marknadsföring, räntetak, kostnadstak och skärpta kreditprövningar.
Propositionen genomför också ett EU-direktiv om konsumentkrediter.
Skärpta krav innan ett lån får beviljas
En av de stora förändringarna gäller själva kreditprövningen. Enligt förslaget ska den vara grundlig och göras i konsumentens intresse.
Ett lån ska bara få beviljas om personen har ekonomiska förutsättningar att klara av det. Kreditgivaren ska bland annat utgå från uppgifter om inkomster, utgifter och skulder – och kontrollera uppgifterna på ett lämpligt sätt.
Om kreditprövningen bygger på automatiserad behandling av personuppgifter ska konsumenten dessutom kunna begära att prövningen granskas av en människa, få en förklaring till beslutet och information om riskerna med den automatiserade behandlingen.
Får du avslag på grund av uppgifter från en extern databas? Då ska du också få veta det.
Så kan marknadsföringen av lån stramas åt
Även marknadsföringen av lån kan få hårdare regler. I den nya lagen står att marknadsföring ska vara måttfull. Den får bland annat inte ge intryck av att skulder eller betalningsanmärkningar har liten betydelse i kreditprövningen, och den får inte heller antyda att lån leder till bättre ekonomi eller högre levnadsstandard.
Samtidigt ska den effektiva räntan lyftas fram tydligt i reklam. Det ska också finnas en särskild upplysning om att krediten innebär en kostnad för konsumenten, vilka risker som finns med skuldsättning och vart man kan vända sig för stöd i budget- och skuldfrågor.
Räntetak, kostnadstak och kontantinsats
I förslaget finns också nya begränsningar för vad ett lån får kosta. Krediträntan eller dröjsmålsräntan ska enligt förslaget inte få överstiga den gällande referensräntan med ett tillägg på 20 procentenheter. Dessutom föreslås ett kostnadstak som innebär att kostnaderna för en kredit som huvudregel inte får bli högre än själva kreditbeloppet. För uppläggningsavgifter föreslås också ett särskilt tak.
Vid kreditköp av en vara föreslås också att säljaren som utgångspunkt ska ta ut en kontantinsats på minst 20 procent av varans kontantpris, om inte särskilda förhållanden talar för något annat.
Fler företag kan behöva tillstånd
Det handlar inte bara om nya regler för själva lånen, utan också en ny näringsrättslig reglering. Den innebär att fler företag som lämnar eller förmedlar konsumentkrediter ska behöva tillstånd och stå under tillsyn. I förslaget till ändrad lagstiftning får Finansinspektionen en större roll när det gäller verksamhet med andra konsumentkrediter än bostadskrediter.
Det ställs samtidigt krav på att kreditgivare och kreditförmedlare ska handla hederligt, rättvist, transparent och professionellt, och att personalen ska ha tillräcklig kunskap och kompetens. Företag som bryter mot reglerna ska i vissa fall kunna få varningar, sanktionsavgifter eller förbjudas att lämna krediter.
Det här kan bli nytt för dig som kund
Lagen kan innebära förändringar även för konsumenter. Den som vill ta ett lån ska få mer omfattande information innan ett avtal ingås, i ett standardiserat europeiskt formulär.
Man ska också ha rätt att få ett utkast till kreditavtalet på begäran, och ångerrätten föreslås vara 14 dagar.
Den som får betalningssvårigheter ska enligt förslaget få information om vart man kan vända sig för stöd, samtidigt som kreditgivare ska ha rutiner för att upptäcka problem tidigt.
Då kan reglerna börja gälla
Om riksdagen säger ja är planen att den nya konsumentkreditlagen och flera lagändringar ska börja gälla senare i år.
Den nya konsumentkreditlagen och lagändringarna kan träda i kraft den 20 november 2026, enligt förslaget.
