Sjukersättningen ska vara ett skydd för personer som inte kan arbeta under en längre tid. Men i praktiken visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att ersättningen ofta inte räcker till för att ge en stabil ekonomisk situation.
År 2022 hade omkring en tredjedel av alla med hel sjukersättning låg ekonomisk standard, vilket visar att många hamnar betydligt svagare ekonomiskt än vad systemet är tänkt att ge.
Bakom utvecklingen ligger bland annat långa handläggningstider och att många står utanför arbetsmarknaden under lång tid innan ersättningen beviljas.
Antalet mottagare har minskat kraftigt
Sedan förändringar i regelverket 2008 har sjukersättningen förändrats tydligt. Då skärptes kraven för att få ersättningen samtidigt som den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort.
Enligt ISF har detta bidragit till en kraftig minskning av antalet mottagare. Mellan 2005 och 2023 mer än halverades antalet personer med sjukersättning – från över 540 000 till drygt 223 000.
– Mellan 2005 och 2023 mer än halverades antalet personer med sjukersättning, från 540 500 till 223 700. Samtidigt får en allt mindre andel inkomstrelaterad sjukersättning, säger Cecilia Oldertz, projektledare för rapporten, i ett pressmeddelande.
Lång väg in i systemet
En av de stora förklaringarna till dagens situation är att det ofta tar lång tid att få sjukersättning beviljad. Under tiden kan personer stå utan arbete och med mycket låga inkomster.
Det gör att ersättningen i många fall inte speglar tidigare arbetsinkomster, utan snarare den ekonomiska situationen vid tidpunkten när beslutet tas.
Många fastnar också i sjukpenning längre än tänkt, eftersom övergången mellan systemen är svår och reglerna skiljer sig åt.
Systemet ger inte alltid inkomstskydd
Sjukersättningen kan ges som garantiersättning eller inkomstrelaterad ersättning. Men enligt rapporten har den successivt tappat sin roll som ett starkt inkomstskydd för personer som tidigare arbetat.
Den följer dessutom prisutvecklingen snarare än löneutvecklingen, vilket över tid kan göra att värdet urholkas jämfört med vanliga inkomster.
– Det tar ofta flera år innan personer blir beviljade sjukersättning, och då har de varit borta från arbetsmarknaden länge, säger Cecilia Oldertz.
Risk att fler hamnar utanför skyddssystemet
Rapporten pekar också på att vissa personer med nedsatt arbetsförmåga riskerar att hamna mellan systemen, utan att få vare sig sjukpenning eller sjukersättning.
I de fallen kan ekonomiskt bistånd från kommunen bli sista alternativet, vilket enligt ISF inte är anpassat för långvarig arbetsoförmåga.
– Det finns en risk att sjukskrivna hamnar i andra ersättningssystem, som till skillnad från sjukförsäkringen inte är anpassade för deras situation, säger Cecilia Oldertz.
Rapporten visar sammantaget att sjukersättningen i dag ger ett svagare ekonomiskt skydd än många kanske förväntar sig, särskilt för dem som står utanför arbetsmarknaden under längre tid.