EU-kommissionen kommer med en ny ekonomisk prognos – att Europas ekonomi väntas bromsa in samtidigt som inflationen tar ny fart.
För svenska hushåll kan det märkas på flera sätt.
EU:s nya besked om ekonomin
Efter några år av höga priser, ränteoro och pressade hushåll kommer EU-kommissionen med ett nytt besked.
I sin vårprognos skriver kommissionen att den europeiska ekonomin påverkas av den senaste tidens konflikt i Mellanöstern, som i sin tur lett till en energichock och högre priser på råvaror inom energi.
Det väntas få ekonomin i EU att växa långsammare än man tidigare trott.
Enligt prognosen väntas BNP-tillväxten i EU bromsa in till 1,1 procent under 2026, jämfört med 1,5 procent under 2025. Samtidigt väntas inflationen i EU stiga till 3,1 procent under 2026.
Inflationen väntas stiga
Det är framför allt de högre energipriserna som pressar upp inflationen i Europa. EU-kommissionen skriver att inflationen i unionen väntas bli en hel procentenhet högre än vad man tidigare räknat med.
"EU:s arbetsmarknad kommer att påverkas", skriver kommissionen i prognosen.
Det innebär att även arbetsmarknaden kan påverkas. Enligt EU-kommissionen väntas den tidigare nedgången i arbetslösheten stanna av, och arbetslösheten i EU väntas stabiliseras runt 6 procent under 2027.
Så ser prognosen ut för Sverige
För Sverige är bilden något ljusare än för många andra delar av EU. EU-kommissionen räknar med att Sveriges ekonomi växer med 1,8 procent under 2026 och 2,2 procent under 2027.
Inflationen i Sverige väntas samtidigt hamna på 1,5 procent under 2026 och 1,8 procent under 2027 – alltså under två procent.
Kan märkas i svenskarnas plånböcker
Enligt EU-kommissionen väntas högre råvarupriser, särskilt på flytande bränslen, påverka inflationen i Sverige under 2026. Det kan i praktiken märkas genom högre kostnader kopplade till exempelvis drivmedel, transporter och importerade varor.
Samtidigt finns det faktorer som dämpar smällen i Sverige. EU-kommissionen pekar bland annat på sänkta inkomstskatter, lägre bränsleskatter och den tillfälligt sänkta matmomsen som faktorer som bidrar till att hålla nere konsumentpriserna.
Därför kan maten påverkas
En av de saker som kan bli viktigast för svenska hushåll är matpriserna. Högre råvarupriser kan pressa upp priserna, samtidigt som den sänkta matmomsen väntas dämpa kostnaderna för konsumenterna.
Den tillfälliga sänkningen innebär, enligt EU-kommissionen, att momsen på mat sänks från 12 till 6 procent från april 2026 till den 1 januari 2028.
Det är en av anledningarna till att inflationen i Sverige ändå väntas ligga kvar under två procent.
Arbetsmarknaden väntas återhämta sig
Trots den ekonomiska oron räknar EU-kommissionen med att den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Arbetslösheten i Sverige väntas enligt prognosen sjunka från 8,8 procent under 2025 till 8,5 procent under 2026 och 7,9 procent under 2027.
Samtidigt skriver kommissionen att den svenska arbetsmarknaden fortsatt påverkas av hög strukturell arbetslöshet, bland annat på grund av kompetensbrist och problem i utbildningssystemet.
