6 fakta om att lämna blod – och varför det räddar liv
Den 14 juni är internationella blodgivardagen. Blodtransfusioner räddar liv!
Här kan du läsa mer om blodgivning.
1. Blodgrupper
Även om innehållet i de flesta människors blod är ungefär likadant, så finns det olika blodgrupper. Enligt AB0-systemet delas de in i A, B, AB eller 0. Den vanligaste är blodgruppen i Sverige är A. Du behöver inte veta vilken blodgrupp du har när du lämnar blod – det kollar de upp.
Bildkälla: TT Bild
2. Vilka få ge blod?
Du måste vara mellan 18 och 65, väga minst 50 kilo och ha svenskt personnummer. Har du tatuerat dig eller piercat dig måste du vänta i sex månader innan du kan lämna blod. Har du haft sex med en ny partner måste du vänta i tre månader – men är du man och har legat med en annan man måste du i stället vänta ett år.
Bildkälla: TT Bild
3. Här kan du lämna blod
I Sverige kan du lämna blod ändå från Kiruna ner till Ystad i 95 fasta lokaler, oftast på sjukhus. Här hittar du alla ställen.
Bildkälla: JESSICA GOW / TT Bild
4. Det här händer med ditt blod
Vid blodgivningen tappas blodet i en påse med antikoaguleringsmedel, som gör att blodet inte levrar sig. En elektronisk våg med automatstopp ser till att du inte tappas på mer än fyra och en halv deciliter. Sedan testat blodet för fyra olika sjukdomar; hiv, hepatit B, hepatit C, syfilis. Blodet kan lagras i upp till 42 dygn.
Bildkälla: Leif R Jansson / TT Bild
5. Så många svenskar lämnar blod
Bara ungefär tre procent av alla svenskar lämnar blod regelbundet. Det behövs alltid mer blod!
Bildkälla: Bertil Ericson / TT Bild
6. Därför är blodgivning livsviktigt
Ungefär 100 000 personer per år får blodtransfusioner. Minst en tredjedel av dessa är direkt livräddande i akuta situationer.
Bildkälla: Leif R Jansson / TT Bild
