Dina val kan hjälpa till att rädda planeten
Flyga mindre eller bli vegan? Förändringar i hur vi lever våra liv kan göra stor skillnad när planeten blir varmare, enligt FN:s klimatpanel IPCC.Medelsvensken lever på ett sätt som kräver fyra jordklot. Det är inte hållbart, säger miljösociologen Åsa Nyblom.
Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om i december 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.
Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Det görs i nationella klimatplaner (NDC).
En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.
En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.
Alla människor har en roll att spela för att hjälpa till att bromsa den globala uppvärmningen och därmed minska de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringen.
Det är budskapet från FN:s klimatpanel IPCC som i sin senaste rapport för första gången ägnar ett helt kapitel åt hur individens konsumtion och efterfrågan på varor och tjänster påverkar utsläppen av klimatskadliga växthusgaser.
— Ledare måste leda, men vi kan alla göra vår del, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.
Minskade utsläpp
För att begränsa den globala temperaturhöjningen i enlighet med målen i Parisavtalet måste utsläppen av växthusgaser nå sin topp inom tre år, enligt IPCC:s rapport.
För att vända skutan måste fossila bränslen fasas ut till förmån för förnybara alternativ och energibehovet minska radikalt – men politiker bör också fatta beslut som ger människor förutsättningar att uppdatera sina konsumtionsmönster.
Rätt politik, infrastruktur och teknologi möjliggör förändringar i livsstilar och beteenden som kan resultera i en minskning av utsläppen av växthusgaser med 40-70 procent till 2050, enligt rapporten som bygger på tusentals vetenskapliga studier.
— Den samlade forskningen bedömer att förändrad konsumtion, efterfrågan och beteende har en stor utsläppsminskningspotential och att det är säkrare att få ut den potentialen i praktiken än potentialen av avancerade tekniska lösningar, säger Åsa Nyblom, miljösociolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
— Men potentialen kommer inte att kunna realiseras utan understöd av samhällets regler, institutioner, infrastruktur och incitament. Vi kan inte lägga ansvaret för systemförändring på individen utan hela samhället måste dra åt samma håll.
Cykel och tåg
Klimatpanelens rapport lyfter en rad åtgärder för en mer hållbar livsstil – allt från att bli mer energismart till att byta till koldioxidsnål teknik och förbättra effektiviteten hos befintlig teknik.
Störst potential att minska det individuella koldioxidavtrycket finns i de val vi gör för att transportera oss, som att byta förbränningsmotorn mot en elektrisk eller försöka cykla och gå mer. Byts långdistansflyg mot tåg när det är möjligt kan de totala utsläppen från flyget minska med 10-40 procent till 2040, enligt rapporten.
Växtbaserad kost är ett annat klimatsmart val men att bli vegetarian eller vegan har mindre påverkan på utsläppen än att hoppa över en enda långdistansflygning om året.
De flesta människor tar dock aldrig ett långväga flyg. Nästan hälften av de globala utsläppen kan kopplas till konsumtionen hos de rikaste 10 procenten i världen.
— De allra flesta tycker nog att det är orimligt och djupt orättvist att en liten del av jordens befolkning använder 90 procent av resurserna, säger Nyblom.
— En hållbar livsstil kommer att innebära materiella uppoffringar för den välbeställda medelklassen men också möjligheter till förbättrad livskvalitet. Exempelvis mer tid till det som faktiskt ger glädje och återhämtning, för det resursrika liv vi lever i dag leder nödvändigtvis inte till ett gott liv.
"Falskt argument"
Behovet för den rika världen att förändra den livsstil som för många har blivit en viktig identitetsmarkör är inte alltid populärt. Men det är hög tid att inse vilken enorm utmaning som väntar och vad det är vi väljer mellan, enligt Nyblom.
— Ibland framstår det som om vi väljer mellan en neddragning av vårt materiella överflöd eller att fortsätta med business-as-usual. Det är ett falskt argument eftersom det läget inte kommer att finnas kvar, säger hon.
— Det går inte att kombinera dagens utsläppsnivåer med ett stabilt klimat, vilket är förutsättningen för det resursuttag vi har i dag. Framtiden innebär med nödvändighet förändring och det finns inte en, utan flera, vägar till ett hållbart samhälle.
