Antalet personer som får livränta efter en arbetsskada har rasat med 84 procent sedan slutet av 1990-talet.
Men i vissa yrken är det fortfarande betydligt vanligare att få ersättningen – och skillnaderna mellan kvinnor och män är stora.
Sedan 1999 har antalet personer som får livränta minskat från drygt 91 000 till knappt 14 700 personer under 2025, visar en ny analys från Försäkringskassan. Det motsvarar en minskning på omkring 84 procent.
Livränta är en ersättning som kan betalas ut till den som förlorar inkomst på grund av en arbetsskada eller arbetssjukdom. Det kan till exempel handla om att man inte längre kan arbeta som tidigare, måste byta arbetsuppgifter eller gå ner i arbetstid under minst ett år.
– Minskningen av antalet mottagare av livränta sedan slutet av 1990-talet beror framförallt på förändringar i lagstiftningen. Men arbetsskadeförsäkringen har funnits i över hundra år och sett över längre tid beror minskningen på generella förbättringar i framförallt den fysiska arbetsmiljön och ett förändrat arbetsliv, säger Malin Junestav, analytiker inom Avdelningen ledningsstöd och analys på Försäkringskassan i ett pressmeddelande.
Därför får färre ersättning efter arbetsskada
Enligt Försäkringskassan är den viktigaste förklaringen att färre ansöker om livränta.
Antalet ansökningar som Försäkringskassan fattar beslut om har minskat med 84 procent mellan 2005 och 2025. Samtidigt har andelen som får ja på sin ansökan ökat under senare år. År 2016 beviljades knappt 17 procent, jämfört med drygt 30 procent under 2025.
Två lagändringar pekas ut som särskilt viktiga.
Den första kom 2003. Då infördes ett krav på att den som vill få livränta prövad själv måste ansöka skriftligt. Tidigare kunde Försäkringskassan ta initiativ till en prövning.
Den andra förändringen kom 2008, när reglerna för sjukersättning ändrades. Då försvann ett naturligt tillfälle då många tidigare prövades för livränta.
Yrkena där män oftast får livränta
Bland män är det vanligast att få livränta inom bygg-, transport- och tillverkningsyrken.
Försäkringskassans analys visar att byggnads- och anläggningsyrken samt transport- och maskinföraryrken sticker ut. I dessa grupper ansökte omkring 14 av 10 000 yrkesverksamma män om livränta.
Flest nya mottagare bland män finns i:
Byggnads- och anläggningsyrken: Cirka 6 nya mottagare per 10 000 yrkesverksamma. Här ingår exempelvis snickare, murare och anläggningsarbetare.
Transport- och maskinföraryrken: Cirka 5 nya mottagare per 10 000 yrkesverksamma. Här ingår bland annat lastbils- och bussförare.
Metallhantverks- och reparatöryrken: En av de yrkeskategorier där många män både söker och får livränta.
Process- och maskinoperatörer: Även här är antalet nya mottagare relativt högt jämfört med många andra yrken.
Yrken inom materialförvaltning med mera: Också en tydlig grupp i statistiken över män som söker och får ersättning.
I byggnads- och anläggningsyrken beviljas 39 procent av dem som ansöker livränta. I transport- och maskinföraryrken är motsvarande andel 37 procent.
Yrkena där kvinnor oftast får ersättning
Bland kvinnor är bilden en annan.
Där är omsorgsyrken den stora gruppen, särskilt undersköterskor och vårdbiträden. En tredjedel av alla kvinnor som ansökt om livränta arbetade i omsorgsyrken utan krav på högskolekompetens.
De fem yrkeskategorier där flest kvinnor ansökte om livränta är:
Omsorgsyrken utan krav på högskolekompetens: Här ingår bland annat undersköterskor och vårdbiträden.
Städyrken: Tillsammans med omsorgsyrken är detta den grupp där det var vanligast att ansöka.
Yrken med fördjupad högskolekompetens inom utbildning
Försäljningsyrken inom detaljhandeln med mera
Yrken med högskolekompetens inom hälso- och sjukvård: Här ingår bland annat sjuksköterskor.
Försäkringskassan lyfter samtidigt en tydlig skillnad inom vården. Andelen som får ja är högre bland sjuksköterskor, 42 procent, än bland undersköterskor och vårdbiträden, där andelen är 15 respektive 9 procent.
Psykisk ohälsa blir vanligare orsak
Tidigare var livränta oftare kopplat till fysiska skador och sjukdomar i rörelseorganen. De fallen har minskat tydligt.
Samtidigt har livränta på grund av psykiatriska diagnoser blivit något vanligare de senaste tio åren. Ökningen är särskilt tydlig bland kvinnor.
– Förändringen speglar både ett arbetsliv i omvandling, där fysiska faror i arbetsmiljön minskar medan stressrelaterad ohälsa ökar, och ett förbättrat kunskapsläge kring arbetsrelaterad ohälsa, säger Malin Junestav.
Det krävs för att kunna få livränta
För att kunna få livränta måste flera grundkrav vara uppfyllda.
- Din förmåga att skaffa inkomst ska vara nedsatt med minst en femtondel.
- Nedsättningen ska kunna antas bestå i minst ett år.
- Inkomstförlusten ska vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet det år då livräntan börjar betalas ut.
- Först därefter utreder Försäkringskassan om skadan eller sjukdomen räknas som en arbetsskada.
Källa: Försäkringskassan.
Fler män än kvinnor får livränta
Totalt går 60 procent av livränteutbetalningarna till män och 40 procent till kvinnor. Det speglar också att fler män än kvinnor får livränta.
Försäkringskassan konstaterar samtidigt att både kvinnor och män i mansdominerade yrken oftare ansöker om och får livränta än personer i kvinnodominerade yrken.
