Sämre läge för skarpsill – gult ljus i guide
Det ser mörkt ut för skarpsill och torsk, visar WWF:s årliga fiskguide. Samtidigt ljusnar det för sötvattensfiskarna, regnbåge och siklöja odlade i Sverige går från gult till grönt ljus.
Världsnaturfondens (WWF) fiskguide är tänkt som en vägledning för konsumenter, dagligvaruhandeln och restauranger.
Fisk- och skaldjursarterna bedöms efter tre kriterier. Hur bestånden mår, hur effektiv förvaltningen och kontrollen är samt hur fiskets påverkan på ekosystemet ser ut.
När det gäller odlade arter bedöms varifrån fodret kommer och hur odlingens miljöpåverkan ser ut.
Resultatet ges i form av trafikljus, där grönt innebär "bra val", gult betyder "var försiktig" och rött kommer med uppmaningen "låt bli".
Källa: WWF
Årets fiskguide omfattar cirka 95 arter som är vanliga på svenska tallrikar. De delas in i grönt ljus (bra val), gult ljus (var försiktig) och rött ljus (låt bli).
Skarpsillen i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön mår sämre och hamnar i år på gult ljus. Det beror på att beståndet har minskat, berättar Inger Melander, fiskeexpert och ansvarig för fiskguiden på Världsnaturfonden (WWF).
— Det kan ha olika förklaringar: att man har haft ett för högt fisketryck eller gjort något annat som påverkar ekosystemet som skarpsillen är en del av, säger hon.
Minskningen av mängden skarpsill är oroväckande, anser Inger Melander.
— Det här är en fiskart som brukar kunna återhämta sig ganska snabbt. Men vi vet att klimatförändringar påverkar hur arter rör sig och var de lever, så det måste man också ta i beaktande framöver när man sätter kvoter.
Ingen grön torsk
Även torsken har ett tufft läge. Bestånden i Östersjön och Nordsjön har rött ljus, medan torsken i Barents hav och handlinefångad torsk utanför Färöarna nu får gult ljus. Det innebär att det inte finns någon torsk alls med grönt ljus i årets fiskguide.
Tidigare fick certifieringar som MSC, ASC och Krav automatiskt grönt ljus i fiskguiden, något man nu ändrat. Det är därför torsken som tidigare klassats som grön nu är gul.
— När vi då gör våra utvärderingar av fisken så finns det ingen torsk som i dagsläget uppfyller WWF:s kriterier för ett långsiktigt hållbart fiske. Det är en signal att vi måste se över hur vi bedriver fisket och hur vi tar hand om våra hav och vattendrag, säger Inger Melander.
— Men om man inte kan hitta något som ligger på grönt ljus i WWF:s fiskguide så är det ett okej val att välja certifierat. De bidrar med andra positiva aspekter, bland annat spårbarhet.
Fortsatt rött ljus råder för ål, amerikansk hummer och sötvattenskräftor odlade i Kina. Även nordhavsräkan har rött ljus i svenska, danska och norska vatten.
Positivt för sötvattensfisk
Men allt ser inte mörkt ut. Flera sötvattensfiskar får nu grönt ljus. Bland annat regnbåge odlad i svenska vatten.
— Den har legat på gult ljus väldigt länge, men nu får den grönt. Där får vi tacka foderföretagen som har genomfört stora förändringar vad gäller fodret och höjt hållbarhetsribban i alla delar av värdekedjan.
Även röding som odlas i dammar i Europa och siklöja fiskad i Vättern får grönt ljus. Den sistnämnda tack vare en förbättrad förvaltning och sänkta fiskekvoter.
— Det är glädjande att de organ och myndigheter som beslutar om hur vi ska förvalta våra fisken försöker få till en mer hållbar förvaltning, säger Inger Melander.
