Valet 2022: Hur vill partierna lösa bostadskrisen?
Trots ett stort behov av fler bostäder bromsar byggtakten in. Efter valet vill sex av åtta partier införa stöd för förstagångsköpare. Vänsterpartiet överväger nu också ett avskaffande av det skärpta amorteringskravet.
Frågor och svar från riksdagspartierna om bostadspolitik.
1. Vilken är den viktigaste åtgärden för att bygga fler bostäder?
S: Bland annat bygga hyresrätter med statligt investeringsstöd.
C: Förenkla byggreglerna.
V: Staten ska ta större ansvar för bostadsbyggandet, samt fler hyresrätter.
MP: Utveckla och stärka investeringsstöden.
L: Förenkla byggreglerna.
KD: Förenkla byggreglerna.
M: Förenkla byggreglerna.
SD: Förenkla byggreglerna och fler bygglovsfria lösningar.
.
2. Vill ni att staten ska stötta förstagångsköpare på bostadsmarknaden? Hur?
S: Ja, öppnar för särskilt startlån för unga och andra förstagångsköpare.
C: Ja, särskilt bosparande för unga. Se över regleringar och amorteringskrav.
V: Nej, underlätta för att få hyresbostad.
MP: Ja, med startlån för förstagångsköpare och grönt bosparande.
L: Ja, med skattegynnat bosparande.
KD: Ja, med startlån och avdragsgillt bosparande.
M: Nej, men underlätta byggandet.
SD: Ja, genom förmånligt bolån och sparande.
.
3. Ska fler äga sin bostad?
S: Oklart. Bra med såväl hyresrätt som eget boende.
C: Ja, öka möjligheten.
V: Dagens fördelning är rimlig.
MP: Ja, öka möjligheten.
L: Ja.
KD: Ja, öka möjligheten.
M: Oklart, förespråkar valfrihet.
SD: Ja.
.
4. Vill ni se fri hyressättning i nyproduktion?
S: Nej.
C: Ja, enligt det förslag som utretts.
V: Nej.
MP: Nej.
L: Ja, men hyran ska vara förutsägbar.
KD: Ja, men inte för befintliga hyresrätter.
M: Ja, står bakom förslaget som utretts.
SD: Nej.
.
5. Ska en särskild del av hyresmarknaden vara vikt för låg- och medelinkomsttagare?
S: Nej.
C: Nej, men ökat inslag av social bostadspolitik för de med svagare ekonomi.
V: Nej.
MP: Nej.
L: Ja, i form av behovsbostäder för de med störst behov.
KD: Nej, men viss andel nyproduktion ska avsättas för sociala ändamål.
M: Nej, men utveckla och standardisera systemet med sociala kontrakt.
SD: Nej, men utöka användandet av sociala kontrakt.
.
6. Ska renoveringar av bostäder kunna subventioneras av staten?
S: Ja, för att förbättra energiprestandan. Utformning ej klar.
C: Nej, men utred slopad fastighetsavgift för vissa som tar över en bostad som inte använts på länge.
V: Ja, återinför renoverings- och effektiviseringsstöd.
MP: Ja, fastighetsägare ska kunna avsätta medel skattefritt i en underhållsfond.
L: Nej.
KD: Nej.
M: Nej.
SD: Nej, men vill undersöka rot-avdrag för hyresfastigheter och en skattefri underhållsfond.
.
7. Vill ni se ett investeringsstöd för byggandet av hyresbostäder?
S: Ja.
C: Nej.
V: Ja.
MP: Ja, och det ska utvecklas.
L: Nej.
KD: Nej.
M: Nej.
SD: Nej.
.
8. Vilken åtgärd är viktigast för att minska hushållens belåning?
S: Amorteringskrav och räntetak för högkostnadskrediter har varit bra. Överväger fler åtgärder.
C: Vill i bredare bemärkelse införa nationell spärrtjänst likt den för spel för nya krediter.
V: Hålla räntorna på en låg nivå.
MP: Reglera konsumtionslån hårdare, lån ska inte få marknadsföras hur som helst, inför kostnadstak och utlåning kvälls- och nattetid ska förbjudas.
L: Underlätta första kontantinsatsen och rör inte ränteavdraget.
KD: Räntetaket behöver sänkas.
M: Håll god amorteringskultur, reglering av bankernas utlåning.
SD: Öka byggandet så att priserna planar ut.
.
Bonusfråga:
Ska det skärpta amorteringskravet avskaffas?
S: Utreder.
C: Ja.
V: Överväger.
MP: Nej.
L: Ja, alternativt förändra bolånetaket.
KD: Ja.
M: Nej.
SD: Ja.
Det behöver byggas 63 400 nya bostäder per år fram till 2030, enligt Boverkets prognos.
Förra året påbörjades bygget av drygt 71 000 bostäder, vilket var ett historiskt rekord. Men i år beräknas byggtakten minska till ungefär 61 000 – och året därefter sjunka till färre än 50 000.
Orsaken är enligt myndigheten att hushållens köpkraft försvagas, boendekostnaderna ökar med stigande räntor och ökade energipriser. Därtill ökar byggkostnaderna kraftigt.
Partiernas viktigaste förslag för fler bostäder
Bostadspriserna har sjunkit under året men sett över hela riket är minskningen endast två procent för bostadsrätter. Samtidigt har priset för villor ökat med en procent.
På frågan vilken som är partiernas viktigaste förslag för att bygga fler bostäder så svarar Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L), Sverigedemokraterna (SD) och Centerpartiet (C) att byggreglerna måste förenklas. Tillstånd och planprocesser behöver också gå snabbare.
Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V) vill återinföra ett statligt investeringsstöd för att bygga fler hyresrätter – något som övriga partier säger nej till.
Investeringsstödet försvann i samband med att oppositionens budget gick igenom i höstas med motiveringen att stödet var kostsamt och snedvred bostadsmarknaden.
S, MO, KD och SD: Ge statligt startlån
Snittpriset för en bostadsrätt i centrala Stockholm var i juli 99 185 kronor per kvadratmeter.
I april föreslog en utredning att unga och andra som köper en bostad för första gången ska kunna få ett lån till kontantinsatsen, dock maximalt 250 000 kronor, uppbackad av en statlig garanti.
Sex av åtta partier, från såväl höger som vänster, säger ja till att stötta förstagångsköpare på bostadsmarknaden. C och L vill att det ska ske genom ett skattegynnat bosparande medan S, MP, KD och SD säger ja till ett statligt startlån.
Slopa amorteringkravet?
Det skärpta amorteringskravet är en annan het politisk fråga. Det innebär att den som har bolån på mer än 4,5 gånger sin inkomst före skatt måste amortera en extra procentenhet av bolånet per år.
C, KD och SD vill avskaffa det skärpta kravet. Även L vill detta, alternativt förändra bolånetaket. V överväger också ett slopande av förstärkningen.
S säger varken bu eller bä och i sista stund före valet tillsatte regeringen en översyn av regelverket. M och MP vill ha det skärpta amorteringskravet kvar.
Fri hyressättning vid nyproduktion?
Ett bostadsförslag som skakade om svensk politik under mandatperioden var frågan om fri hyressättning vid nyproduktion. Förslaget, som Vänsterpartiet kallar "marknadshyror", ledde till att riksdagen fällde Stefan Löfven (S) som statsminister.
Partierna i den forna Alliansen säger ja till att införa fri hyressättning vid nyproduktion – det vill säga att en hyresvärd och hyresgäst själva ska komma överens om hyran, utan att förhandla via ombud. SD och partierna på vänsterkanten säger nej.
Vänsterpartiets argument är att "vi är emot alla former av marknadshyror, oavsett vad de kallas."
Social housing?
Ett annat förslag där Liberalerna sticker ut handlar om det som internationellt kallas "social housing". Partiet säger ja till att en särskild del av hyresmarknaden ska vara vikt för låg- och medelinkomsttagare. Flera europeiska länder har sådana lösningar men i Sverige verkar ämnet dött.
"Däremot tror vi att systemet som finns i dag med sociala kontrakt utspridda i beståndet behöver utvecklas och standardiseras i takt med att behoven ökar", argumenterar Moderaterna.
Socialdemokraterna vill inte peka ut lägenheter åt en viss grupp men anser att det är viktigt att det byggs lägenheter med olika hyresnivåer så att fler har råd med boendet.
