.jpg "Hur väl stämmer opinionsundersökningarna?")
Experten inför valet 2022: Ta opinionsmätningar med en nypa salt
Socialdemokraterna störst och Sverigedemokraterna på andraplats. Så ser det ut i flera opinionsmätningar med bara några dagar kvar till valet.Samtidigt gäller det att ta mätningarna med en nypa salt, säger en statistikprofessor.
Opinionsundersökningen från SVT/Novus uppdateras varje förmiddag och baseras på de tre föregående dagarnas undersökningar med sammanlagt cirka 1 500 intervjuer. Frågan som ställdes var "vad skulle du rösta på om det var val idag?". Resultatet gäller den 8 september.
Felmarginalerna i procentenheter var:
V: 0,9
S: 1,6
MP: 0,8
C: 1
L: 0,8
KD: 0,8
M: 1,4
SD: 1,5
Svensk väljaropinion sammanställs en gång i månaden för Ekot av Kantar Sifo. För mätningen som publicerades den 7 september genomförde totalt 8 367 intervjuer mellan den 31 augusti och den 6 september. De institut som ingår i sammanvägningen är Novus, Kantar Sifo och Ipsos.
I SVT:s/Novus dagliga opinionsundersökning för den 8 september är Socialdemokraterna största parti med 29 procent. Näst störst är Sverigedemokraterna med 21 procent, medan Moderaterna noterar 18 procent.
Centerpartiet och Vänsterpartiet är relativt jämnstora med 7,5 respektive 7,4 procent. Kristdemokraterna noterar 5,8 procent, Miljöpartiet 5,2 procent och Liberalerna 5,1 procent.
Felmarginal i opinionsundersökningar
Men Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet, varnar för att lita allt för blint på dagliga opinionsmätningar och läsa resultaten som exakta.
För det första så gäller det att minnas att det finns en felmarginal. I SVT/Novus undersökningen är felmarginalen till exempel 1,6 procent för Socialdemokraterna, vilket innebär att resultatet för S kan ligga någonstans mellan 27,4 procent och 30,6 procent.
— Alla undersökningar redovisar inte ens felmarginal, men om de gör det så täcker den inte all osäkerhet – och det är inte heller meningen att den ska göra det, säger Dan Hedlin.
Ofta stort bortfall i opinionsundersökningar
En osäkerhet är att alla inte väljer att svara på undersökningarna.
— Det är ofta ett bortfall på över 50 procent, ibland så mycket som 80 procent som inte har svarat. Till exempel är de yngre ofta sämre på att svara än de äldre, men det kan man justera med vägning, säger Dan Hedlin.
Ett större problem kan vara att ett visst partis sympatisörer är mer skeptiska till att ställa upp på undersökningarna, så att det partiet underskattas i mätningen. Det kan vara svårare att justera med vägning, säger Dan Hedlin.
— Man kommer ganska långt, men det finns alltid en risk för en kvardröjande effekt av någonting som man inte kan justera för.
Flera av de dagliga mätningarna som publiceras består av sammanvägda resultat från de tre senaste föregående dagarna. Ändå tror Dan Hedlin att det kan uppstå vad han kallar en viss tempoeffekt.
— Med det höga tempot så når man bara de som svarar mer eller mindre direkt. Medan Statistiska centralbyrån envisas under vad jag tror är en fyraveckorsperiod för att få tag på de som blivit slumpmässigt utvalda i deras undersökningar.
Dan Hedlin: "En stor nypa salt"
TT: Ska man ta dagliga opinionsmätningar med en nypa salt?
— Ja, en stor nypa salt, säger Dan Hedlin.
Ett bättre alternativ kan vara att titta undersökningar som väger samman flera olika opinionsmätningar.
Ett exempel på en sådan sammanvägd mätning är Svensk väljaropinion som görs av Kantar Sifo för SR Ekot. I den senaste mätningen, från den 7 september, är S största parti med 28,9 procent. SD får 20,3 procent, M 17,9 procent och C 7,8 procent. Vidare noterar V 7,7 procent, KD 6,3 procent, MP 4,3 procent och L 4,8 procent.
— Då får man upp olika undersökningar som görs på olika sätt. Då tror jag att man kan lita på dem, säger Dan Hedlin.
