Andelen patienter som vårdas på sjukhus på grund av infektionssjukdom ökar i Sverige enligt en ny studie. Arkivbild.
Andelen patienter som vårdas på sjukhus på grund av infektionssjukdom ökar i Sverige enligt en ny studie. Arkivbild. - Foto: TT

Fler med infektionssjukdomar på sjukhus

Andelen personer som vårdas på sjukhus till följd av en infektion har ökat markant de senaste 20 åren. Ökningen har skett i alla åldersgrupper men är störst hos personer över 80 år, enligt svensk forskning.


Fakta: Det här är en infektion

Infektioner orsakas av att ett smittämne angriper kroppen. De allra vanligaste smittämnena är virus, bakterier och svamp.

Bland infektioner som orsakas av virus är förkylningar och influensa vanligast.

Andra exempel på infektioner som orsakas av virus är bältros, vattkoppor, TBE, hiv och covid-19.

Infektioner orsakade av bakterier kan ge olika sorters sjukdomar, exempelvis halsfluss, rosfeber, urinvägsinfektion, borrelia och scharlakansfeber.

Källa: 1177.se

— Nu har var femte patient som ligger på sjukhus en infektionsdiagnos. För 20 år sedan var det var nionde, säger Gustav Torisson, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare i infektionsmedicin.

Han är en av författarna till en ny studie publicerad i Lancet Regional Health Europe, där omkring 24 miljoner sjukhusinläggningar bland vuxna analyserats baserat på diagnos. I dag finns ingen officiell klassificering som visar om en patient läggs in på sjukhus på grund av en infektion eller inte.

Knepigt att överblicka

— Infektionssjukdomar är utspridda inom vårt diagnossystem. Lunginflammation hamnar bland lungsjukdomar och urinvägsinfektion bland njursjukdomar till exempel. Vi började med att dela in diagnoserna i om de var infektionssjukdom eller inte infektionssjukdom, säger Gustav Torisson.

När de gjort detta för flera tusen olika diagnoser kunde de konstatera att mellan 1998 och 2019 blev det vanligare med inläggningar där infektionssjukdom var orsaken. Dessutom var vårdtiden längre för patienter med infektionsdiagnos.

Sammantaget ökade andelen vårddygn där en infektion ansågs vara orsaken till sjukhusinläggningen från 11 till 21 procent under åren. Ökningen sågs i alla åldersgrupper men var störst bland de allra äldsta.

Vad detta beror på kan inte denna studie svara på men Gustav Torisson skulle gärna se ytterligare forskning som försökte bena ut det. Han pekar också på vikten av att sjukvården på olika vis förhåller sig till de ökande antalet infektionspatienter. Befolkningsprognoser spår en ökning av äldre och antalet infektionspatienter kommer sannolikt att fortsätta vara stort. Dessutom kan man förvänta sig ökande problem med antibiotikaresistens.

— Man behöver se till att kompetensen kring hur infektionssjukdomar diagnostiseras och behandlas finns på sjukhusen. Detta var före covid-19-pandemin och när den kom blev det ännu tydligare hur viktigt det är att kunna hantera infektionssjukdomar, säger han.

Sjukhusdesign viktig

Ytterligare en viktig aspekt är att designa sjukhus som gör det möjligt att vårda patienter på ett smittsäkert sätt, något som också blev tydligt under pandemin. Det kan också finnas anledning att överväga nya indelningar av diagnoser för att lättare följa hur många som läggs in på sjukhus på grund av en infektion.

— Det skulle öka möjligheterna till att få en överblick som saknas i dag, säger Gustavv Torisson.

TT
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!