Flera kan utreda sabotage – risk för problem
Minst fem länder kan ha intresse av att utreda sprängningarna mot Nord Stream. Samordningen kan bli problematisk, och inte ens om en skyldig kan pekas ut är det självklart att brottet kan prövas i domstol.
Flera läckor har upptäckts i veckan på gasledningarna i Östersjön, både i svensk ekonomisk zon och i dansk ekonomisk zon, sydost om Bornholm. Länders ekonomiska zoner är inte detsamma som territorialvatten.
Läckaget i Nord Stream 2 uppstod under natten till måndag. Under tisdagen upptäcktes att Nord Stream 1 också läcker. På onsdagen meddelades ytterligare läckage.
Både svenska och danska seismiska mätningar visar att explosioner ägt rum i havet några timmar innan respektive läcka upptäcktes.
Myndigheter och bedömare i flera länder lutar åt att det rör sig om medvetna attacker.
Nord Stream 1, som invigdes 2011, ägs av konsortiet Nord Stream AG som i sin tur samägs av flera europeiska energibolag men den ryska gasjätten Gazprom äger 51 procent.
Nord Stream 2 ägs av ett bolag som helt och hållet står under Gazproms kontroll. Ledningen stod färdig förra hösten men har inte tagits i bruk med anledning av Ukrainakriget.
Utredningen om hur rörsprängningarna gick till och vem som är ansvarig blir naturligt nog en internationell affär.
Svensk, dansk och tysk polis ska samordna sina utredningsinsatser och etablera en så kallad JIT (Joint investigation team), enligt Köpenhamnspolisen. Det är en samarbetsform som möjliggör snabbt och effektivt informationsutbyte mellan ländernas brottsbekämpande myndigheter.
— Tyskland har inte bara ekonomiskt intresse utan också säkerhetsmässigt. Och även för Danmark och Sverige handlar det om de säkerhetspolitiska aspekterna. Det är väldigt viktigt att kunna reda ut vad som egentligen har hänt, och vem eller vilket land som ligger bakom, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, till TT.
Varnar för kaos
Också Ryssland och Polen kan ha intresse av att utreda händelsen.
— Det finns inga begränsningar. Vilket land som helst får göra utredningar. Det här är fritt hav och havsrätten ger alla länder som har intresse rätt att bedriva utredning, säger Said Mahmoudi som i huvudsak forskat om havsrätt och internationell miljörätt.
— Men insatserna måste på något sätt samordnas så att det blir meningsfullt. Det är fyra specifika och begränsade punkter (läckor) som ska utredas. Är det många fartyg och dykare där samtidigt måste länderna på något sätt komma överens och visa hänsyn till varandra. Det är en grundprincip för alla verksamheter i den marina miljön.
Den danske folkrättsprofessorn Frederik Harhoff varnar just för vad som händer om de enskilda länderna inte enas om hur utredningen ska ledas, och hur bevismaterial ska säkras och förvaras.
— Det värsta scenariot är att alla bara går i gång med undersökningar utan att koordinera med de andra länderna och så uppstår kaos, säger han till Politiken.
Svårt samla bevis
Said Mahmoudi veterligen har inte Ryssland anmält intresse av att utreda själv på sprängplatserna:
— Det är lite märkvärdigt med tanke på att 51 procent av rörledningen tillhör ett ryskt företag.
En rysk utredning vore också logisk i ljuset av att president Vladimir Putin så sent som på fredagen hävdade att gasledningarna utsatts för västliga sabotagehandlingar. En anklagelse som USA kallar absurd och president Joe Biden antyder att amerikanska dykare kan komma att skickas ned till sprängplatserna för att samla bevis.
Men utredningsläget är minst sagt besvärligt, påpekar Said Mahmoudi:
— Det blir oerhört svårt att fastställa vad som hänt, enligt experterna. Även om man hittar det explosiva ämnet och andra saker, blir det väldigt svårt att dra några fasta slutsatser. Och ännu svårare att fastställa vem eller vilket land som ligger bakom.
Medborgarskap styr
TT: Vilken domstol blir aktuell om hållbara bevis hittas?
— Om det är bevis mot en viss utpekad person, eller flera personer, då är det enkelt. Medborgarskapet avgör vilket land som kan lagföra en person, svarar Said Mahmoudi.
— Däremot, om beviset är riktat mot ett land, finns möjligheterna via de vanliga åtgärderna när ett land bryter mot folkrättsliga regler och gör sig skyldigt till ett misstänkt brott. Följderna är vanligtvis sanktioner.
I det fallet väntas utredande länder protestera mot det utpekade landet och uppmärksamma FN:s säkerhetsråd.
TT: Så om att land misstänks ska man inte förvänta sig ett domstolsförfarande?
— Nej, det tror jag inte, och framför allt inte om det är Ryssland. Nationella domstolar kan inte lagföra en främmande stat och i en internationell domstol måste båda parterna acceptera förfarandet och det är ett osannolikt scenario, säger Said Mahmoudi.
.jpg)
