Ett jubel utbröt i salen när Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin, läste upp Svante Pääbos namn.
Han belönas för sina "upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution". Homininer är ett samlingsnamn för oss människor och våra föregångare neandertalare och denisova.
Pääbo har både utvecklat själva metoderna som gör det möjligt att kartlägga arvsmassan hos våra utdöda föregångare och gjort banbrytande upptäckter som visar hur vi människor hänger ihop med dem genetiskt. Bland annat har han visat att neandertalare och homo sapiens fått barn med varandra vilket gjort genflöde mellan dem.
"Inte väntat mig"
— Det här är ett pris som handlar om människans biologiska natur och vad som skiljer oss från alla de andra djuren, säger Sten Linnarsson, professor i systembiologi och ledamot av Nobelkommittén, till TT.
Svante Pääbo själv trodde först att det var ett skämt när han fick telefonsamtalet från Nobelkommittén i morse, berättar han för Dagens Nyheter.
— Jag hade egentligen inte väntat mig det. Jag visste för några år sedan att jag var föreslagen, men jag hade avskrivit det, säger Svante Pääbo till DN.
Länge ansågs det omöjligt att analysera arvsmassa, dna, som har hundratusentals år på nacken. Men Svante Pääbo har lyckats. En viktig del är att han lyckats komma runt problemen att väldigt gammalt dna, som lånats från, ofta innehåller annat. Det kan vara allt från rester av arvsmassa från musei- eller labbpersonal till bakterier.
Enligt Nobelförsamlingen har Pääbos upptäckter skapat ett helt nytt forskningsfält – paleogenomik, som handlar om att undersöka arvsmassan hos utdöda arter och forntida organismer.
Ofta får flera forskare dela på priset, men att det nu tilldelas en enda forskare har att göra med att Pääbo i princip skapat hela forskningsfältet paleogenomik på egen hand, enligt Sten Linnarsson.
"En enastående stjärna"
— Han har drivit upp hela fältet till vad det är och dessutom gjort de stora upptäckterna inom fältet, även om andra har bidragit. Det är otvetydigt att han är centralfiguren.
En annan kommittéledamot, Anna Wedell, professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet, instämmer.
— Det var inget svårt beslut att han skulle få priset själv. Det är så fantastisk forskning och han är en så enastående stjärna. Det är tydligt att han har varit den intellektuella ledaren som drivit fram fältet med ett väldigt tydligt mål, säger hon till TT.
Genom att ta fasta på skillnader mellan den moderna människans och våra utdöda släktingar, vilket Svante Pääbos forskning möjliggjort, kan lära oss mer om hur vår hjärna fungerar.
— Tidigare fick vi jämföra oss med schimpanser och det är ganska stora skillnader. Nu har vi neandertalarnas hela dna och då kan vi hitta skillnader som haft betydelse för att vi utvecklats inom olika kulturer, gjort våra innovationer och spritt oss över världen, säger hon.
Pääbo var även den som upptäckte människoformen som fick namnet Denisova. Vid utgrävningar i Denisovagrottan i Sibirien hittades ett litet fragment av den yttersta delen av ett lillfingerben, och ur det lyckades Pääbo extrahera dna för analys.
— Det visade sig vara en helt ny människoform som levt sida vid sida med neandertalarna, säger Sten Linnarsson.
Nobelförsamlingen lyfter bland annat fram Pääbos fynd gällande korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar efter migrationen från Afrika för omkring 70 000 år sedan.
"Mycket glad"
När Nobelkommiténs sekreterare Thomas Perlmann pratade med Pääbo på telefon befann han sig i sin hemstad Leipzig.
— Han frågade om han fick berätta det för sin fru och jag sade att det var okej. Han var mycket glad över detta pris, säger Thomas Perlmann.
På frågan vad priset betyder för hans forskningsfält säger Pääbo till Dagens Nyheter:
— För fältet är det väldigt uppmuntrande. Det har varit stimulerande att se hur det här fältet har växt och hur väldigt många grupper i världen nu jobbar med DNA – inte bara från neandertalare och denisovaner, utan från massor av utdöda djur, från patogener och från växter och hur de har kunnat följa den genetiska evolutionen över tid.
Familjens andra Nobelpris
Faktum är att det är familjens andra Nobelpris, pappa Sune Bergström tilldelades nämligen Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982.
Svante Pääbos bror, Rurik Reenstierna, fick nyheten efter att ha varit ute på en promenad med hunden.
TT: Har ett eventuellt Nobelpris varit uppe för diskussion när ni träffats?
— Nej, det skulle jag inte vilja påstå, tidigare kanske vi kunde skoja om det men inte på senare år. Det här är väldigt roligt.
