Höjda el- och matpriser oroar studenter — svårt få ihop ekonomin
Fler och fler studenter frågar sig hur de ska få ihop ekonomin enligt studentkårsföreningarna i Uppsala och Linköping. Det är framför allt de höjda el- och matpriserna som oroar, säger kårordförande Simon Ågren.
— En hundring mer eller mindre i månaden gör skillnad för studenter. Det är känt att detta är en utsatt grupp vad gäller prisförändringar. När priserna ökar innebär ju det att den budget man sätter upp för att klara månaden inte längre håller, säger Simon Ågren, som är ordförande för studentkåren för utbildningsvetenskap och filosofisk fakultet vid Linköpings universitet.
TT: Vad ger ni för råd till studenter som kontaktar er?
— Vi kan inte göra så mycket mer än att råda studenterna att bara köpa det nödvändigaste och att leta efter billigare alternativ.
Studenter slutar köpa ost och bröd
Även Anton Sánchez Sulejamani, ordförande för Uppsalas studentkår, har märkt att fler studenter pratar om sin ekonomi. Han menar att många har ändrat på sina konsumtionsvanor.
— Jag vet studenter som säger att de inte längre köper ost och bröd eftersom det är för dyrt. Man köper bara det absolut nödvändigaste, säger han.
Studiemedlen ska höjas
Inför hösten höjde regeringen studiemedlen med 160 kronor extra i månaden. Det beslutades sedan att studiemedlen ska höjas med ytterligare 8,7 procent (cirka 1 000 kronor) till vårterminen 2023 och kommer då att landa på 12 000 kronor i månaden.
— Vi är glada att initiativet har tagits, sedan återstår det ju att se om den nya regeringen kommer att höja studiestödet, säger Simon Ågren.
— Det är å ena sidan bra att det höjs. Men vi tror inte att höjningen kommer att hjälpa studenterna såvida inte inflationen går ner, säger Anton Sánchez Sulejamani.
"Blir en klassfråga"
Simon Ågren berättar att flera av kårens medlemmar har börjat arbeta vid sidan av sina studier för att få ihop ekonomin, och han tycker att detta är ännu ett tecken på att situationen är ohållbar.
— Alla är okej med att det inte är den rikaste tillvaron att vara student. Men när personer inte längre har råd med hyran så blir frågan om man ska studera en klassfråga.
Simon Ågren menar att om en student måste förlita sig på finansiering från andra håll än från studiestödsnämnden så är det inte längre möjligt för alla att studera på högskola. Enligt Anton Sánchez Sulejamani kommer det även att påverka studenternas studieresultat negativ och han tror att färre personer kommer att välja att studera vidare.
