Stockholm

Lag gav ingen effekt – fler unga häktade länge

Häktningstider för unga (15–17 år), brutet helår.
Häktningstider för unga (15–17 år), brutet helår. Foto: TT

Maxgränsen för hur länge barn får sitta häktade har inte gett önskad effekt.Under de tolv första månaderna med den nya lagen satt fler brottsmisstänkta under 18 år häktade längre än tre månader jämfört med tidigare.Det är oroväckande, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.


Fakta: Lagändringen

Våren 2021 röstade riksdagen igenom en lagändring om bland annat tidsgränser för häktningar. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2021.

En brottsmisstänkt över 18 år får i normalfallet vara häktad högst nio månader i väntan på åtal. En misstänkt under 18 år får vara häktad i tre månader.

Finns synnerliga skäl kan häktningarna förlängas. Åklagaren ska då ge en tidsplan för sin förundersökning.

Det infördes även regler att en häktad person under 18 år har rätt till fyra timmar daglig mellanmänsklig kontakt.

Bakgrunden till lagändringen var regeringens proposition "Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering". Huvudsyftet är att möta den kritik som Sverige under decennier har fått, inte minst internationellt, för långa häktningstider.

Sverige har i flera år fått återkommande kritik från bland annat FN och Europarådet om för långa häktningstider för brottsmisstänkta. Förra våren fattade riksdagen beslut om att vuxna ska sitta häktade i maximalt nio månader och för barn under 18 år är tidsgränsen tre månader.

Lagändringen trädde i kraft den 1 juli i fjol, men enligt statistik som Kriminalvården har tagit fram åt TT satt det fler barn häktade längre än tre månader under perioden juli 2021–juni 2022 i jämförelse med föregående perioder.

"Är allvarligt"

— Det är allvarligt om lagen inte följs. Då måste berörda huvudmän ta reda på varför häktningstiderna är för långa och sedan sätta in de åtgärder som behövs för att uppfylla lagen, säger barnombudsmannen Elisabeth Dahlin.

Under de tolv första månaderna med den nya maxgränsen satt 29 ungdomar i åldern 15–17 år häktade längre än tre månader – att jämföra med 24 under juli 2020–juni 2021 och 28 perioden juli 2019–juni 2020. Med så låga antal i statistiken finns det en risk att enskilda faktorer kan påverka siffrorna. Exempelvis kan det vara fler unga i åldern 15–17 år som är misstänkta för allvarliga brott under den senaste perioden, men Brottsförebyggande rådet uppger att det ännu inte finns någon statistik för allvarlig ungdomsbrottslighet första halvåret av 2022.

— Jag tycker att det är oroväckande. Det har varit på tal väldigt länge att svenska häktningstider är för långa, även i jämförelse med ett internationellt perspektiv. Och det gäller ju generellt, inte enbart för barn under 18 år, säger Mia Edwall Insulander, Advokatsamfundets generalsekreterare.

Det krävs synnerliga skäl för att häktningstiden ska få överskridas – exempelvis att det rör sig om ett brott med högt straffvärde eller att brottet är svårutrett. I sitt remissvar till lagförslaget kritiserade Advokatsamfundet ”ventilen” synnerliga skäl.

Vill se översyn

— Vi påpekade ett det finns en risk att den kommer att tillämpas för brett och för vitt, och kanske lite för slentrianmässigt. Jag tycker att regeringen bör initiera en översyn av den praktiska tillämpningen av den här ventilen. Används den i alltför stor utsträckning och hur används ventilen? säger Mia Edwall Insulander.

Myndigheten Barnombudsmannen (BO) ville i sitt remissvar se 30 dagar som maxgräns för häktning av barn.

— Det är bevisat att det är skadligt för barn att exponeras för det straffrättsliga systemet och att detta begränsar deras möjligheter att växa upp till ansvarstagande vuxna, säger Elisabeth Dahlin.

Redan vid den första häktningen krävs det att synnerliga skäl föreligger. För exempelvis en brottsmisstänkt 15-åring kan det krävas att det rör sig om våldtäkt eller andra grövre brott, framhåller kammaråklagare Tobias Kudrén, som ansvarar för ungdomsfrågor på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

— Redan före lagändringen var det en väldigt hög tröskel för häktning av unga, säger Tobias Kudrén.

Vill se alternativ till häktning

Åklagare ska utreda om det finns alternativ till en häktning, exempelvis låsta vårdhem. Men när det rör sig om gängrelaterade brott är det ofta inte möjligt med sådana placeringar.

— Vi vet att väldigt många av de barn som häktas har lidit av psykisk ohälsa redan innan de häktas och att det kan förvärras under en häktning. Där har vi sagt till huvudmännen att de måste hitta alternativ, det kan vara andra former av ställen där barn kan vara under häktningstiden och under utredningen, som är säkra och bra för barn, säger barnombudsmannen Elisabeth Dahlin.

Under perioden juni 2021–juli 2022 satt sammanlagt 161 personer under 18 år häktade – i alla fall förutom fyra var det med någon form av restriktion vid den första häktningsdagen.

— Självklart är det viktigt med säkerhet och risken att man inte ska påverka utredningen, men det finns absolut alternativ som man borde utreda i alla fall. Särskilt barn som blir isolerade är särskilt utsatta, säger Mia Edwall Insulander.

"Är oacceptabelt"

Om ett barn är brottsmisstänkt ska förundersökningen ske skyndsamt, men utredningstiden kan dra ut på tiden när det rör sig om komplicerade och svårutredda brott. Under åren har även långa handläggningstider hos Nationellt forensiskt centrum (NFC) pekats ut som en återkommande bromskloss.

— Det här är en diskussion, debatt och kunskap som har funnits i så många år, men ändå sker det inte en förändring. På bekostnad av barns psykiska mående. Det är oacceptabelt, säger Mia Edwall Insulander.

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.