Expert: Ta Erdogans utspel på allvar

Framför allt är detta dåliga nyheter för Sveriges regering, konstaterar Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Han framhåller ändå att presidentens formuleringar är aningen oklara – det är nödvändigtvis inte ett slutgiltigt nej.

Däremot har tongången inte varit så här hård tidigare, säger Levin.

— Före jul var det ändå mer försonande tongångar, även om man sade att Sverige inte kommit tillräckligt långt. Det här var inte försonande tongångar alls.

Även den säkerhetspolitiske experten Björn Fägersten framhåller att det är en stark turkisk markering.

— Han är mer låst med ett sådant tydligt uttalande. Processen såg inte jätteljus ut tidigare. Nu ser det ännu mindre ljust ut för Sveriges chanser att snabbt bli medlem i Nato, säger Fägersten, som är seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget Politea.

Nya villkor

Presidenten ställer dessutom nya krav och villkor på Sverige – krav som går utöver det man kom överens om i det trilaterala avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet i juni i fjol, enligt Levin.

Erdogans besked kommer efter det att den högerextreme provokatören Rasmus Paludan bränt en koran i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Samtidigt hölls ett demonstrationståg i protest mot Erdogan och den svenska Natoanslutningen – arrangerat av Kurdiska demokratiska samhällscentret.

— Ni låter terrororganisationer löpa amok och förväntar er sedan stöd för att träda in i Nato. Det kommer inte att hända, säger Erdogan på måndagen, enligt nyhetsbyrån AP.

Kan användas i valet

Helgens demonstrationer har väckt stor ilska i Turkiet med relativt stora protester, bland annat i staden Batman.

Levin säger att de svenska demonstrationerna kan spela den turkiske presidenten i händerna just därför. Turkiska allmänna val ska hållas den 14 maj – en månad tidigare än planerat.

— Han kan absolut använda sig av detta i sin valkampanj som nu tar fart på allvar.

Sverige kan inget göra

TT: Hur länge kan Erdogan dra nytta av de svenska demonstrationerna?

— Om det här är en del av en valkampanj har det en livslängd fram till valet i maj. Det beror också på vem som kan vinna valet och om vi kan bli vänner igen efteråt, säger Levin och fortsätter:

— Jag tror inte att vi kommer att få se en turkisk ratificering före valet. Det tror jag att vi kan glömma.

Det finns inte heller mycket att göra för den svenska regeringen, eftersom Sverige har en väldigt liberal yttrandefrihetslagstiftning, säger Levin.

— Det mesta man kan göra är att säga att man inte stödjer demonstrationerna trots att polisen ger tillstånd. Men det har man redan gjort och det räckte uppenbarligen inte.

"Problematiskt för Nato"

Björn Fägersten utesluter inte att andra Natoländer kan börja sätta större press på Turkiet, som av vissa länder ses som en "utmanande medlem". Han nämner att USA, med sin begränsade vapenexport till Turkiet, nu kan ha öppnat för att sälja den moderniserade versionen av stridsflygplanet F16.

— Det här är problematiskt för Nato, inte bara för Sverige och Finland. Många länder har ratificerat och ser ett värde av att Sverige och Finland går med. Att få den processen uppstoppad av ett annat medlemsland är problematisk, säger Fägersten.

— Både Natos generalsekreterare och tunga Natoländer kan förväntas hantera detta.

Björn Fägersten tycker att den svenska regeringen bör hålla en lägre profil. Regeringen kan nöja sig med att konstatera att man följer avtalet med Turkiet och att bollen nu ligger hos turkarna.

— Man ska inte ha så mycket retorik. Jag kan inte se värdet i att kommentera alla turer och protester publikt. Det blir ett självspelande piano som inte är till vår fördel.