Nya superanstalten: Här ska landets tyngsta kriminella dela cell

Grå dörrar i en grå korridor kommer att välkomna de nya fångarna på klass 1-anstalten Hall när de flyttar in om några veckor. De elva kvadratmeter som utgör varje cell är större än vanligtvis, och de är alla utrustade med egen dusch. Det hör inte heller till vanligheterna.

— Här har de stol, skrivbord och ett hyllsystem för att ha böcker och kläder och så vidare, säger Olof Vannäs och pekar runtomkring sig i rummet.

Vannäs, delprojektansvarig på Kriminalvården, förklarar att alla möbler i cellerna, som även har en tv monterad på väggen, är tillverkade av interner på Kriminalvårdens anstalter runtom i landet.

Fångarna delar celler

24 av de 120 nya cellerna kommer dock redan från start att vara utrustade med två sängar, och alltså hysa två fångar i stället för en. Det var inte planen från början, utan är en effekt av den höga beläggning som råder på svenska fängelser.

Under 2022 var beläggningsgraden över hundra procent i hela landet, räknat endast på fasta platser.

— Nej, det är inte rimligt, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren till TT efter att han klippt bandet för den nya fängelsebyggnaden.

— Vi har en målsättning om att beläggningsgraden ska ligga på 95 procent och det är vi ganska långt ifrån nu. Det betyder att vi för att klara situationen dels fått bygga ut i form av modulhus, dels att vi har mycket dubbelbelagt i celler både i häkten och på anstalt, säger Holmgren.

Utbyggnaden är bara den första av flera tänkta etapper på Hall. Enligt Kriminalvårdens tioårsplan ska man över hela landet växa med 4 200 fasta platser på fängelser och häkten.

— Det gör vi runtom i hela landet och det pågår just nu ett 50-tal byggprojekt, från norr till söder, säger Martin Holmgren.

Största utmaningen är personalförsörjning

Den kanske största utmaningen för myndigheten är personalförsörjningen. Under fjolåret lyckades man inte med rekryteringen i den omfattning som krävdes och bemanningssituationen bedöms ha varit kritisk.

I myndighetens årsrapport för 2022 målas en ganska dyster bild upp. Den ökade trängseln, tillsammans med brist på sysselsättning och fler krävande interner har lett till en ökad belastning på personalen. Obalansen mellan erfaren och oerfaren personal har även bidragit till en försämrad arbetsmiljö inom samtliga verksamhetsgrenar, enligt myndigheten.

Det ansträngda läget innebar också att man i "flera avseenden tvingades att acceptera ett högre risktagande för att kunna utföra sitt uppdrag".

TT: Hur ska ni i det här läget lyckas rekrytera personal?

— Många som arbetar i myndigheten beskriver vilket enormt fint uppdrag det är. Men vi behöver jobba med lönestrategiska satsningar och höja lönerna för en hel del som jobbar klientnära, och vi behöver jobba med arbetsmiljöfrågor, säger Martin Holmgren.

"Väldigt besvärligt läge"

Att 2022 var ett tufft år för myndigheten är dock inget generaldirektören hymlar om.

— Det har kanske varit ännu tuffare än tidigare år och då har vi redan sagt att det är ett väldigt besvärligt läge. Vi är väldigt utmanade, vi har väldigt få lediga platser i häkten och anstalter och vi har svårigheter att hinna med rekrytering och utbildning. Det är lite grann en strid på kniven just nu.

Utöver det redan tuffa läget innebär en rad förslag i Tidöavtalet att trycket på Kriminalvården sannolikt kommer att öka ännu mer. Myndigheten ska i april redovisa för regeringen hur man ska kunna hantera det.

TT: Hinner ni växa i den takt som politiken vill?

— Det kommer vara väldigt svårt. Kan vi över huvud taget bygga i kapp de reformerna? Kan vi kompetensförsörja i den utsträckning som behövs? Det är den stora frågan, säger Martin Holmgren.