De samlar alla världens spel: "Konstant julafton"
Världens största spelarkiv är under uppbyggnad i Sverige. Ett år in i projektet börjar en ambitiös framtid ta form.Visionen är att vi ska dela med oss. Kanske museum, utställningar eller öppet hus. Spelen ska spelas, säger David Boström, vd på Embracer Games Archive.
Världens hittills dyraste spel som sålts på auktion är ett exemplar av "Super Mario 64" som gick för 1,56 miljoner dollar 2021.
Exemplaret såldes i obruten förpackning i ett extremt sällsynt gott skick.
Att enskilda spel värderas så högt hör dock till ovanligheterna. "Vanliga" begagnade spel till exempelvis Super Nintendo säljs på auktionssajter som Tradera för omkring ett dussintal kronor till några hundralappar per titel.
Någon komplett lista över samtliga hittills producerade tv- och datorspel finns inte. I takt med att branschen alltmer går över till enbart digital distribution blir dock antalet nya fysiska spel som produceras färre och färre.
Konservativt räknat finns det minst 100 000 officiellt utgivna spel till de mest kända plattformarna. Antalet beror dock på ifall man räknar in exempelvis pc-spel som släppts till en begränsad lokal geografisk marknad.
En kort bilfärd utanför Karlstads stadskärna, bland återvinningscentraler och plåtverkstäder, ligger en lagerlokal som inte är öppen för allmänheten men som innehåller varje spelfantasts dröm; hyllmeter och åter hyllmeter av spel till alla tänkbara format.
Spelkoncernen Embracers arkiv har existerat i lite mer än ett år och den långsiktiga planen är att växa tills det innehåller alla spel som någonsin getts ut fysiskt på den kommersiella världsmarknaden. Men ambitionen för de som driver arkivet är än större:
— Vi tänker ju att det inte finns något slut. Det här ska bevaras. Vi är långsiktiga och tänker att några tar över efter oss när vi går i pension om förhoppningsvis många år. Men vi vill också att folk ska kunna ta del av spelen. Forskare, skolklasser och utvecklare – att de ska kunna komma hit och spela, säger David Boström.
Boström poängterar att han är medveten om att ambitionen att samla ett exemplar av alla spel som fysiskt getts ut lätt kan framstå som kaxig och ouppnåelig. Han säger dock att det är skillnad på den överskådliga framtiden och senare ambitioner.
— I dag har vi ungefär 60 000 objekt. Det är inte fullt än. Men vi har en del kompletta set. Det är få ställen på jorden du kan gå och se alla spel som släpptes till ett specifikt system.
Konstant julafton
Embracer Games Archive började med den privata samlingen av spel som moderbolagets vd Lars Wingefors fått ihop genom årtionden i branschen. Då var allt samlat i oorganiserade lådor som tog upp stora delar av arkivets yta. Nu är det prydligt ordnade rader av spelhistoria.
— Det var väl hundra pallar ungefär, med tusentals lådor bara fyllda med spel. Att packa upp allt det, det var nog bland den bästa tiden i våra liv, säger David Boström och får medhåll från Natalia Kovalainen, chefsarkivarie:
— Det kommer nog att vara någonting som vi alltid kommer att bära med oss. Den här upplevelsen av konstant julafton nästan.
Arkivet har för närvarande fem anställda, med ytterligare två tjänster på gång att tillsättas. Men trots alla titlar nära till hands blir det inte många spelpauser för de anställda.
— Vi har haft fullt upp. Det ska bli skönt att få in fler, som kan katalogisera. Sedan kommer vi börja med databasen också, den digitala där vi ska lägga in alla spel. Det är ett stort steg, säger David Boström.
Förälskade prylar
Att samla spel som företag skiljer sig föga förvånande från verkligheten för den som samlar privat.
— Mycket bygger på kontakter. För att komma över sådant som inte redan hamnat på Ebay eller liknande. Vi har exempelvis en jättefin samling här från Österrike, från en privatperson som samlat i fler decennier och hade allt i sitt hem men som nådde en punkt då det fick räcka. Att vi då kunde ta över hela samlingen tilltalade honom. Det sparar också oss hundratals timmar att på det sättet kunna få allt på ett bräde, säger David Boström.
— Proveniensen är viktig. Att hålla reda på varifrån ett spel kommer och dess historik. Jag föredrar att se det som förälskade prylar. Etiketter eller prislappar tillför någonting, det kan berätta om prisläget då, eller att ett spel sålts på den lokala leksaksaffären som nu är nedlagd, säger Natalia Kovalainen.
Att arkivet fokuserar enkom på fysiskt utgivna spel, konsoler och tillbehör innebär också att vissa exemplar behöver lite extra omvårdnad.
— Mycket av det här är kretskort. De håller så länge de inte får in ljussläpp. Värre är det med andra, som Commodore 64, som har magnetiska band. De får vi hålla i liv så länge som möjligt. I framtiden vill vi samarbeta med de som kan göra en digital preservering på dem, säger arkivets tekniske ingenjör Jukka Kovalainen.
Mer än ett jobb
Arkivets anställda betonar alla att verkligheten att jobba med spel var något de såg som en avlägsen drömbild som barn.
— Vi är ju alla otroliga tv- och datorspelsnördar. Vi har spelat merparten av våra liv. Just därför känns det som en ära att få jobba med det här. Det är verkligen en dröm. Men också en viktig satsning, något man inte trodde skulle finnas, säger David Boström.
— Jag försöker tvätta bort lite att det här är spelhistoria. Det här är historia. Jag tycker det är en väldigt viktig distinktion att göra och att det är viktigt vi lyfter upp det här som historia, säger Natalia Kovalainen.
Moderbolaget Embracer Group är Sveriges största spelkoncern med en omsättning på 17 miljarder kronor (2021), men arkivet har inte oändliga resurser att ösa över begagnatmarknaden.
— Vi har en bra stöttning såklart. Men det är samtidigt viktigt att vi förvaltar pengarna väl, vi bedömer varje enskilt köp så att det är ett bra pris. Men visst finns det en stolthet, det känns från hela Embracer. Lars brukar säga att han helst hade jobbat här på arkivet, säger David Boström och skrattar.
