Bup-köerna: Här får bara 12 procent hjälp i tid

I januari 2022 tog en 11-årig flicka i Västerbotten sitt liv. Det är ett av flera fall inom bup som har kritiserats av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

Regionerna har fortsatt svårt att nå bups vårdgaranti, att unga ska få ett första besök inom 30 dagar, visar siffrorna för mars i år från Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Bara 53 procent av de unga fick ett första besök inom den tidsramen. I Västerbotten var det 12 procent, i Västernorrland 30 procent och i Jämtland/Härjedalen 33 procent.

De långa köerna beror på att fler barn söker hjälp för bland annat depression, ätstörningar och adhd.

Beroende av hyrläkare

I Västerbotten är problemen med att uppfylla vårdgarantin inom bup inte nya. Här har antalet remisser ökat med 104 procent mellan 2017 och 2022. Barnpsykiatri är beroende av hyrläkare.

— Det är nödlösningar som vi är tvungna att tillämpa. Men det påverkar naturligtvis negativt. Det gör att vi inte får till det teamarbete som är så viktigt kring de här barnen, säger Christer Wilhelmsson, områdeschef för närsjukvård Umeå.

Trots problem med att rekrytera och behålla personal har antalet sjuksköterskor, läkare och psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin ökat de senaste åren.

— Men inflödet ökar ännu snabbare, konstaterar Martin Rödholm, specialistläkare i psykiatri vid SKR.

Bup Skåne har 27 000 barn inskrivna. Det är 8,2 procent av de unga i regionen under 18 år.

Chefsöverläkare Sophia Eberhard förklarar att de svårast sjuka patienterna – med anorexi, psykossjukdom och djup depression med suicidtankar – alltid prioriteras.

De som kan få vänta längre på vård har mildare depressiva besvär, mildare ångest eller lider av misstänkt adhd eller autism. Det är ovanligt att patienter utvecklar suicidtankar i kön, enligt Eberhard.

— Men om man står och väntar på en adhd-utredning och mår mycket sämre så måste familjen höra av sig till oss. Då kommer man att prioriteras.

"Onyanserat"

För att underlätta har regionen bland annat en hemsida med tips på vad de unga och deras familjer själva kan göra i väntan på vård. För en del familjer kan situationen stabiliseras och bli bättre under tiden, enligt Eberhard.

— Från andra familjer kan vi absolut få till oss att det inte varit bra för familjen att vänta. Att problemen inte gått över, utan kanske har förvärrats. Vi kan se båda delarna.

Sara Lundqvist, överläkare på bup i Göteborg, tycker att vi måste ta ett bredare grepp om ungas mående. Unga behöver stabiliseras i sin hemmiljö och skolmiljö, säger hon.

— Vi inom barn- och ungdomspsykiatrin kanske inte ska träffa fler, fortare. Det går i alla fall inte att tänka så onyanserat, att det är lösningen på alla problem.

— Alla barn kanske inte mår bäst av att komma till en specialist inom barn- och ungdomspsykiatrin. Många skulle kanske må bättre av att få hjälp av en närvarande, resursförstärkt elevhälsa, av primärvården eller en ungdomsmottagning.

Många adhd-utredningar

En viktig anledning till köerna är att unga i behov av en adhd-utredning ökat. Cirka 10 000 fler barn under 14 år fick 2021 diagnosen hyperaktivitetsstörning, där adhd ingår, jämfört med 2016.

Sara Lundqvist tycker att man behöver se över vilken vårdnivå som tar emot de patienterna.

— Vi har en väldigt stor grupp ungdomar med adhd och autism, där många skulle klara sig med insatser utanför specialistpsykiatrin om vi hade en liten annan organisation.