Jordbruksverket krigsplacerar alla medarbetare
Jordbruksverket väljer att krigsplacera alla tillsvidareanställda medarbetare. Enligt myndigheten handlar det om att säkra landets livsmedelsproduktion även vid kris och krig.
Att vara krigsplacerad med allmän tjänsteplikt innebär att en person är skyldig att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver om allmän tjänsteplikt. Då får den som är krigsplacerad inte lämna landet, byta jobb eller säga upp sig.
Ingen individ kan ha mer än en krigsplacering och tanken är att personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där den gör störst nytta för totalförsvaret.
Källa: MSB
Totalt berör krigsplaceringen omkring 1 650 anställda.
"Det är ett viktigt beslut, samtidigt som det egentligen inte innebär någon direkt förändring. Det betyder bara att vi ska fortsätta arbeta även under oroliga tider", säger generaldirektör Christina Nordin i ett pressmeddelande.
Jordbruksverket är en av 60 så kallade beredskapsmyndigheter i Sverige och har därmed en särskild betydelse för det civila försvaret.
Skulle regeringen fatta beslut om höjd beredskap är myndighetens uppdrag att se till att Sverige har en fungerande livsmedelsproduktion samtidigt som man ansvarar för verksamheten kring djurens hälso- och sjukvård.
"Jordbruksverket har, tillsammans med andra myndigheter, ett viktigt uppdrag i att arbeta för att Sveriges befolkning ska kunna vara mätta och friska. I grund och botten handlar krigsplaceringen alltså om att säkerställa att vi har mat på bordet – oavsett hur omvärlden ser ut", säger Christina Nordin
