Gränsen för alkoholmissbruk skärps – forskaren: ”Begränsa tillgången”
Gränsen för vad som klassas som riskbruk av alkohol skärps för män – och fler ska erbjudas stöd av vården. Men det är tveksamt om de nya rekommendationerna påverkar vårt drickande i vardagen, anser alkoholforskaren Sara Wallhed Finn.
Fyra små starköl på en kväll, en gång i månaden. Det är ett exempel på vad som klassas som riskbruk och när vården bör erbjuda stöd, enligt Socialstyrelsens nya rekommendationer.
Det är samma gränser som tidigare för kvinnor – men en rejäl skärpning för män.
Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska institutet, välkomnar de nya buden.
— Det ligger i linje med internationell forskning som har kommit de senaste 10–15 åren och samma trend med sänkta gränser för riskbruk syns i flera länder, säger hon.
Sara Wallhed Finn lyfter fram att bland annat Storbritannien och Danmark redan sänkt gränserna och har samma för båda könen.
Fler ska få hjälp
Riskbruk definieras i de nya rekommendationerna som att dricka tio standardglas eller mer per vecka, alternativt fyra standardglas eller mer per tillfälle minst en gång i månaden. Det gäller för både kvinnor och män.
Att gränsen för riskbruk sänks för männen innebär att fler än i dag bör erbjudas stöd av hälso- och sjukvården för sitt drickande. Men i dag finns inte tillräcklig beredskap för det utanför den specialiserade beroendevården, enligt Sara Wallhed Finn.
— Vårdpersonalen behöver och efterfrågar mer kunskap om hur man tar upp frågan om alkohol, och vad man gör med svaret.
— Många som har ett riskbruk känner nog inte till att de har det, utan man söker vård för andra hälsoproblem där ens alkoholvanor kan påverka utan att man själv kanske känner till sambandet, säger Wallhed Finn och nämner exempelvis depressioner, återkommande infektioner och hjärtproblem.
"Mer än hälsan som styr"
Att gränserna sänks för just män beror på att forskning visat allt tydligare att de löper större risk att skadas av sitt drickande än man tidigare trott. Det handlar om bland annat skador på hjärna och lever samt ökad cancerrisk.
Risker med drickandet som de flesta nog inte är medvetna om, menar Wallhed Finn.
— De flesta tänker nog bara på risken för leverskador, om man ska hårdra det. Att det handlar om ett 60-tal sjukdomar som är associerade med alkoholkonsumtion, där är kunskapen generellt sett låg.
De nya rekommendationerna riktar sig till sjukvården som ska få bättre stöd när det gäller vilka personer som ska fångas upp och erbjudas stöd. Däremot tror inte Wallhed Finn att gränserna för riskbruk har särskilt stor påverkan på hur mycket folk i allmänhet dricker.
— Vi människor dricker av en mängd anledningar och det är så mycket mer än hälsan som styr. För att minska drickandet vet vi att de viktigaste åtgärderna handlar om att begränsa tillgången och ha höga priser.
