Kritik: Svagt stöd till elever på industriorter
Elever på orter med låg utbildningsnivå behöver allt stöd de kan få av skolan. Men i stället nöjer sig skolorna ofta med "good enough", enligt en ny granskning. Det är ett oroväckande resultat, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.
Skola, kommun, län
Samtliga skolor är kommunala
Varagårdsskolan, Bjuv, Skåne
Hyllinge skola, Åstorp, Skåne
Petreskolan, Hofors, Gävleborg
Fränstaskolan, Ånge, Västernorrland
Smedbergsskolan 4–9, Vansbro, Dalarna
Stenbockskolan MH, Boxholm, Östergötland
Vargbroskolan, Storfors, Värmland
Nossebro skola år 6–9, Essunga, Västra Götaland
Bengtsgården, Bengtsfors, Västra Götaland
Nästegårdsskolan åk 7–9, Vara, Västra Götaland
Älvåkraskolan, Älvsbyn, Norrbotten
Bäckaskolan 7–9, Gnosjö, Jönköping
Fridhemsskolan, Arvidsjaur, Norrbotten
Vammarskolan 4–9, Valdemarsvik, Östergötland
Hierneskolan F–9, Eda, Värmland
Mogaskolan 7–9, Svenljunga, Västra Götaland
Klockarhagsskolan åk 7–9, Hällefors, Örebro
Hammarskolan, Surahammar, Västmanland,
Fröviskolan 7–9, Högsby, Kalmar
Kyrkbacksskolan 7–9, Ljusnarsberg, Örebro
Kälarne skola, Bräcke, Jämtland
Fjällsjöskolan, Strömsund, Jämtland
Ölmestadskolan, Gislaved, Jönköping
Kyrkhedens skola 4–9, Hagfors, Värmland
Östervåla skola 7–9, Heby, Uppsala
Risbroskolan, Fagersta, Västmanland
Gullstensskolan åk 7–9, Gullspång, Västra Götaland
Alftaskolan 7–9, Ovanåker, Gävleborg
Hagaskolan, Dals-Ed, Västra Götaland
Stora Vallaskolan, Degerfors, Örebro
Andel elever på dessa skolor med föräldrar som har eftergymnasial utbildning: 40 procent (rikssnitt 59 procent)
Andel av befolkningen (16 år och äldre) i de 30 kommunerna med eftergymnasial utbildning: 21 procent (rikssnitt 36 procent)
Andel elever i de 30 kommunerna som gick ett yrkesprogram hösten 2022: 46 procent (rikssnitt 29 procent)
Andel elever på de 30 skolorna som klarade kunskapskraven i samtliga ämnen i åk 9, åren 2020–2022: 69 procent (rikssnitt 75 procent).
Dock stort spann i 30-gruppen, från 49 till 92 procent godkända i samtliga ämnen.
Källa: Skolinspektionens rapport Grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå
Det ska inte spela någon roll var i landet en elev bor. Chanserna att utvecklas ska vara lika stora, oavsett ort och skola. Men det är väl känt att förutsättningarna skiftar.
I en färsk granskningsrapport beskriver Skolinspektionen arbetet på grundskolor i 30 av de kommuner som har lägst utbildningsnivå bland invånarna. Det är relativt små kommuner där tillverkningsindustrin dominerar hos de flesta.
Undanskymd del
Det handlar alltså inte om skolor i de större städernas utanförskapsområden, vilka annars brukar lyftas i debatten.
— Det här är en mer undanskymd del av likvärdighetsproblemen i Sverige som vi ville synliggöra, säger Helén Ängmo.
Enligt granskningen brister skolorna både i att motivera eleverna och att ge dem en bred studie- och yrkesvägledning.
— Det är oroväckande resultat, med tanke på att det just i de här kommunerna är viktigt att sätta in insatser som kompenserar för eventuella normer som kan begränsa eleverna, säger Helén Ängmo.
Räcker med E
På ett antal av skolorna säger personalen att det finns en "bruksmentalitet" kvar på orten – jobb finns, bara man tar sig igenom ett yrkesprogram. Enligt rapporten vittnar såväl skolpersonal som elever om att lärarna ofta nöjer sig med "good enough" – att eleverna klarar betyget E.
— Man är medveten om att det kan finnas en good enough-kultur, det vill säga att eleverna behöver inte nå bättre resultat än vad som behövs för arbetslivet på orten. Ändå jobbar man inte tillräckligt starkt för att vidga elevernas intressen, säger Ängmo.
Hon poängterar att alla för den skull inte behöver gå vidare till högskola.
— Vill man gå ett yrkesprogram och stanna på orten är det naturligtvis inget fel i det – så länge valet är elevernas, att de fick alla möjligheter att vidga sitt seende. Men det vi ser är att studie- och yrkesvägledningen inte är särskilt aktiv, med risk för att eleverna går miste om information om andra vägar att gå.