Två svenskar gripna på kort tid i Iran

Utrikesdepartementet uppger i ett mejl till TT att man hanterar en "handfull komplicerade konsulära fall med frihetsberövade svenskar i Iran", men vill inte säga exakt hur många.

Det senast kända fallet är en svensk man i 60-årsåldern som greps i Iran i slutet av förra året. Mannen greps enligt UD "utan tydlig anledning". Om han är anklagad för brott i Iran, hur länge han har varit i landet eller andra omständigheter kring gripandet är oklara.

"För att inte försvåra vårt arbete och på grund av sekretess kan vi inte gå in på närmare detaljer", skriver UD:s pressjour.

Uppkallad till UD

I början av januari greps ytterligare en svensk medborgare, en man i 20-årsåldern. Detta efter att svenska åklagare utfärdat en arresteringsorder mot mannen, som misstänks för medhjälp till mord och grovt vapenbrott.

Sedan tidigare sitter EU-tjänstemannen Johan Floderus och forskaren Ahmadreza Djalali fängslade anklagade för spioneri. Djalali dömdes 2017 till döden. Rättegången mot Floderus pågår.

Utvecklingen fick på onsdagen UD att kalla upp Irans chargé d'affaires.

— Vi vill ha tillträde till fängslade medborgare och vi har också framfört att vi tycker att det är viktigt att alla svenska medborgare som sitter godtyckligt frihetsberövade frisläpps, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Det har tidigare spekulerats i att Iran vill utnyttja fängslade svenskar för att få hem iraniern Hamid Noury, som dömts till livstids fängelse i Sverige.

Inväntar svar

Billström vill inte kommentera eventuella kopplingar till Noury-fallet.

— Det pågår en rättsprocess så det vore fel av mig att kommentera det.

Har Iran satt i system att gripa svenska medborgare?

— Jag tycker snarare att man ska sätta det i ett internationellt perspektiv, där vi vet att finns mycket synpunkter på hur Iran arbetar med godtyckliga frihetsberövanden, säger Billström.

Han uppger att UD nu inväntar svar från Irans regering efter framstöten man gjort.