200 miljoner till idrott för unga
Regeringens utlovade fritidskort för unga är försenat och införs först under 2025. Under tiden ska 200 miljoner av de öronmärkta pengarna användas för att stärka ungdomsidrotten.
För 2024 har 730 miljoner kronor öronmärkts för det digitala fritidskortet till alla unga mellan åtta och 16 år för att betala fritidsaktiviteter.
Av de pengar ska 200 miljoner kronor nu gå till Riksidrottsförbundet.
— Detta är en mycket stor satsning på att stärka föreningslivets kapacitet, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Pengarna ska användas till att förbättra idrottsanläggningar, rekrytera och utbilda nya ledare, informera unga om idrottsverksamheter och köpa in ny utrustning.
— Vi tror att fler barn kommer att söka sig till föreningarna med hjälp av fritidskortet, då finns också behov att prova på utrustning på plats, säger Forssmed.
Därutöver går 32 miljoner till Kulturrådet för att utveckla kulturskolan, 22 miljoner till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF, och 10 miljoner till Svenskt friluftsliv.
Ytterligare en stor del av de 730 miljoner kronorna som skulle ha använts för fritidskortet i år kommer att användas för att utveckla ett robust system för fritidskortet.
— Det är klart att det kostar en del att utveckla detta, men jag är övertygad om att det är väl investerade pengar, säger Forssmed.
— Vi behöver ett sätt att få in de unga som inte har en fritid med närvarande vuxna där man får chansen att röra sig.
Forssmed räknar med att fritidskortet kommer att införas "under" 2025.
