Resistenta bakterier som är svåra att behandla fortsätter att spridas på sjukhus i Europa. Nu visar nya uppgifter från Folkhälsomyndigheten att förekomsten ökar även i Sverige.
Det handlar om bakterier som kan stå emot flera typer av antibiotika – och som i värsta fall kan göra vanliga infektioner betydligt svårare att behandla.
Svårbehandlade bakterier sprids på sjukhus i Europa
Folkhälsomyndigheten skriver att utvecklingen av antibiotikaresistens går åt fel håll i Europa.
En ny stor studie, som myndigheten varit med och tagit fram på uppdrag av den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, visar att extra svårbehandlade resistenta bakterier fortsätter att spridas på europeiska sjukhus.
Studien omfattar bakterier från över 300 sjukhus i 36 länder.
– Resultaten av studien visar att utvecklingen tyvärr går åt fel håll, säger Alma Brolund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Studien handlar om ESBL-CARBA, en särskilt allvarlig form av antibiotikaresistens. Enkelt förklarat rör det sig om tarmbakterier som kan bryta ner antibiotika som ofta används när andra läkemedel inte fungerar.
Bakterierna i Sverige
Under 2025 rapporterades 487 fall av ESBL-CARBA i Sverige. Det motsvarar 4,6 fall per 100 000 invånare och var en ökning med 19 procent jämfört med 2024.
Myndighetens statistik visar också att 219 av fallen under 2025 uppgavs vara smittade i Sverige, medan 231 uppgavs vara smittade utomlands.
Vad är ESBL-CARBA?
ESBL-CARBA är inte en enskild sjukdom, utan en egenskap hos vissa bakterier.
Det handlar oftast om vanliga tarmbakterier, som E. coli eller Klebsiella pneumoniae, som blivit motståndskraftiga mot flera typer av antibiotika. De kan orsaka allt från urinvägsinfektion till allvarlig blodförgiftning. Samtidigt är det vanligaste att man bär på bakterien utan att ha några symtom.
Det är just därför bakterierna är svåra att stoppa. En person kan bära på dem utan att veta om det, men ändå upptäckas i samband med vård eller provtagning.
Därför är ökningen allvarlig
Problemet är inte att alla som bär på bakterien blir svårt sjuka. Det allvarliga är att vården får färre fungerande behandlingsalternativ om en infektion väl uppstår.
För äldre, svårt sjuka och personer som redan vårdas på sjukhus kan det få större konsekvenser. Enligt statistiken för 2025 var antalet högst bland personer som var 80 år eller äldre, följt av barn under ett år.
Hur sprids bakterierna?
Bakterierna kan spridas mellan människor, bland annat via händer som förorenats med tarmbakterier. De kan också spridas via mat och vatten.
Inom vården kan smittan spridas om hygienrutiner inte följs ordentligt. Folkhälsomyndigheten nämner bland annat förorenade händer och kläder, dåligt rengjord utrustning och överbeläggningar som faktorer som kan bidra till spridning.
