Ryska gps-störningar växande problem för flyget
Störningar av satellitnavigeringen har blivit allt vanligare i Östersjöområdet de senaste två åren. Ryssland pekas ut som ansvarigt. "Det här innebär en potentiell säkerhetsrisk för flygplan", uppger EU:s flygsäkerhetsmyndighet Easa.
Flygtrafiken använder sig av globala satellitnavigationssystem (GNSS) för en rad tjänster. Tekniken ger inte bara precis positionering, utan används också för varningssystem och för att skapa precisa in- och utflygningar.
Vanligtvis bygger GNSS på amerikanska gps eller europeiska Galileo.
+ Jamning, eller jamming som det kallas på engelska, innebär att störa ut satellitsignalerna.
+ Spoofing är en annan metod där man i stället matar systemet med felaktig information. Det kan göra att piloten tror att den är på en annan plats, eller rör sig i en annan hastighet, än vad den egentligen gör.
Förra veckan fick två Finnairflyg på väg till estländska Tartu vända om till Helsingfors sedan gps-systemen störts ut. Enligt Estlands utrikesminister är det Ryssland som ligger bakom störningarna.
De senaste månaderna har Easa sett ett ökat antal störningar av satellitnavigeringssystemen. Plan har fått ledas om och felaktiga varningar har dykt upp på skärmarna. Flygbranschen är beroende av tekniken för bland annat navigation, övervaknings- och varningssystem. Utan dem kan man råka flyga in i förbjudet luftrum, eller missbedöma bränsleförbrukningen.
— Störningar har blivit väldigt mycket mer frekventa sedan 2022 i vårt närområde. Och i vissa stycken är det någon form av normalbild att vi är utsatta någon del av dygnet, säger Petter Eklund, ansvarig för övre luftrummet på Luftfartsverket.
Annan teknik
Men även om satellitnavigering är viktig så är det inte de enda systemen som flygplan använder sig av, och Luftfartsverket ser inga risker för svenska flygresenärer.
Ökad medvetenhet hos piloter, liksom att man behåller traditionella system, pekas av Easa ut som viktiga åtgärder.
För svensk del är de 16 flygplatser och flottiljer som Luftfartsverket flygtrafikleder dessutom inte beroende av gps, utan använder sig av markbaserad utrustning.
Andra svenska flygplatser förlitar sig däremot på gps-teknik, enligt Transportstyrelsen.
"Dessa har dock också grundläggande huvudprocedurer som använder traditionella navigationshjälpmedel som inte påverkas av dessa störningar", skriver Staffan Söderberg, sektionschef på myndigheten.
"Behöver strategi"
Östersjön (framför allt runt Kaliningrad, Riga och Helsingfors), Arktis, Svarta havet och östa Medelhavet pekas ut som extra drabbade. Easa drar slutsatsen att störningarna är konfliktrelaterade, och att flygtrafiken drabbas är en sidoeffekt.
— Det är en del av hybridkrigföringen som Ryssland använt sig av under lång tid. Det är det nya normala i dagens världspolitik, säger Jagannath Panda, chef för Stockholmsbaserade tankesmedjan SCSA-IPA.
Målet är att pressa motståndaren och påverka vardagen för de civila. Det är också ett sätt att visa att man är en motståndare att ta på allvar, enligt honom.
— Jag tror att vi måste ha en tydlig strategi för hur vi ska hantera den här framtida krigföringen, säger han.
Rättad: I en tidigare version fanns en missvisande formulering om vilket ansvar Luftfartsverket har för flygplatserna.
