Migrationsverk vill ha etisk hjälp

Migrationsverkets etiska råd måste bättre spegla dagens samhälle, och frivilligorganisationer måste ges tillgång dit, tycker generaldirektör Dan Eliasson.

I väntan på att regeringen tar ställning till Eliassons begäran, som skickades in för några veckor sedan, erbjuder verket nu frivilligorganisationer engagerade i migrationsfrågor att skicka frågor till det etiska rådet via verket.

– Jag är mån om att få en så livlig och öppen debatt som möjligt om etiska frågor på vårt område, och jag tror frivilligorganisationerna kan hjälpa oss här. I väntan på regeringens ställningstagande är jag villig att ta emot och skicka vidare frågor, säger Eliasson till TT.

Stor tyngd

Det etiska rådet skapades 2002 under Mona Sahlins tid som integrationsminister. Först var det ett intern instrument, men gavs en mer formell ställning 2005. I vår verksamhet så dyker det många gånger upp svåra etiska dilemman. Innan vi tar ställning kan det vara skönt att få en bedömning som har till uppgift att bara tänka i etiska frågor.

– Etiska rådet har en väldigt stor tyngd för oss. Det ska mycket till innan vi går emot dem, säger Eliasson.

Men rådets sammansättning är alldeles för "traditionellt svensk" tycker han. Där sitter i dag bara vita svenskar, två av dem dessutom kristna biskopar.

Bredare mix

– Jag har den allra största respekten för dem som sitter där, men sammansättningen kanske inte riktigt speglar samhället av i dag, säger Eliasson, som vill se en bredare etnisk och religiös mix.

Rådet har dock inget inflytande när det gäller de tyngre frågorna om rättstillämpning i asylfall. I stället har verket bett om råd kring sådant som om de ska driva på lika hårt som andra myndigheter när verket är part i domstolsprocesser (ja, tyckte rådet), eller om verket ska varna asylsökande för juridiska ombud som inte anses hålla måttet (nej, enligt rådet).

Skrivet av: