Lågt förtroende för svensk krigsrapportering
Svenskar med utländsk bakgrund som bor i utsatta områden har betydligt lägre förtroende för hur svenska nyhetsmedier rapporterar om kriget i Gaza än vad resten av befolkningen har. Det visar en undersökning från Järvaveckan Research.
Den nya rapporten från Järvagruppen Research är en del av en större enkätundersökning vars resultat man presenterat gradvis under våren.
Den här gången har man även fokuserat på de svarandes inställning till svenskar med olika trosuppfattningar, vad man anser om svenska nyhetsmediers rapportering om antisemitism och islamofobi samt politikernas arbete mot antisemitism och islamofobi.
Undersökningen har utförts av Indikator Opinion på uppdrag av Järvaveckan Research. Totalt har drygt 4 300 personer deltagit, varav 3 300 bodde i utsatta områden.
Utländsk bakgrund betyder här personer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige och som har utrikes födda föräldrar.
I en enkät säger sig 21 procent i gruppen ha ganska stort eller mycket stort förtroende för svenska nyhetsmediers förmåga att rapportera korrekt och opartiskt om kriget mellan Israel och Hamas i Gaza. I resten av Sverige är motsvarande siffra 43 procent.
48 procent av dem med utländsk bakgrund i utsatta områden har litet förtroende för svenska mediers Gazabevakning, jämfört med 26 procent bland resten av befolkningen.
"Kan utnyttjas"
Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Järvaveckan, tycker att resultatet är oroväckande.
— Vi är i en tid där det pågår desinformation om globala konflikter och kriser. Därför är det ännu viktigare att kunna ha tillit till våra inhemska svenska nyhetsmedier, säger han.
— Vi ser desinformation som kommer från Ryssland och även andra aktörer både i och utanför Sverige som jobbar mot den svenska sammanhållningen.
Även i inställningen till mediernas rapportering om kriget i Ukraina är förtroendet för medierapporteringen lägre i gruppen. Likaså för svenska nyhetsmedier i största allmänhet, även om skillnaden där inte är lika stor som när det gäller Gaza.
— Det här kan få allvarliga konsekvenser och klyftorna kan utnyttjas av andra. Därför måste vi, alltså journalister, politiker, civilsamhälle och myndigheter, samarbeta för att täppa till förtroendeglappet, säger Ahmed Abdirahman.
"Orättvis"
Julia Agha, vd för den svenska arabiskspråkiga nyhetskanalen Alkompis, tror att många med utländsk bakgrund upplever den svenska rapporteringen som kylig.
— Man förväntar sig kanske att medierna ska reflektera den här känslan som människor har. Många internationella medier, som ibland är regimstyrda och inte följer samma svenska pressetik, har ett mer känslosamt och sensationellt innehåll, säger hon.
Det handlar också vilka röster som redaktionerna väljer att lyfta, menar Julia Agha.
— Många upplever att alla perspektiv inte finns i mediernas rapportering, att den är orättvis och att hela kontexten om konflikten inte finns med, säger hon.
— Vi jobbar på samma sätt som andra svenska medier, men vi är närmare vår målgrupp. Många läsare är personligt drabbade av kriget och vi har till exempel i högre utsträckning varit på demonstrationer och ställt frågor.
