Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) håller en pressträff för att presentera satsningar i 2025 års budgetproposition.
Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) håller en pressträff för att presentera satsningar i 2025 års budgetproposition. - Foto: Claudio Bresciani/TT

Sverige rustas för att klara ett angrepp

Regeringen vill lägga 15 miljarder årligen på att stärka det civila försvaret från 2028. Satsningen ska rusta Sverige för att klara de initiala följderna av ett väpnat angrepp.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev
Fakta: Så fördelas de 15 miljarderna

Fördelning 2028 i miljarder kronor, fördelning 2025 i parentes

Sjukvård: 2,5 mdr ( 2,1)

Telekommunikationer: 1,8 mdr (0,5)

Livsmedel/dricksvatten: 1,6 mdr (0,8)

Transporter: 1,5 mdr (1,1)

Befolkningsskydd: 1,4 mdr (0,6)

Energiförsörjning: 1,4 mdr (0,6)

Övrigt: 4,8 mdr (2,8)

Summa: 15 mdr (8,5)

Fotnot: Övrigt innehåller t ex ordning och säkerhet, frivilliga försvarsorganisationer, finansiella tjänster och skydd av kulturarv

— Vi presenterar de största satsningarna på det civila försvaret sedan kalla krigets slut, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).

I år lägger staten ungefär 6,5 miljarder på arbetet med att bygga upp Sveriges civila försvar. Det är utöver alla de funktioner som redan finns i samhället och som blir en del av det civila försvaret i krig.

Regeringen föreslår nu en upptrappning av anslaget. Nästa år föreslås det öka till 8,5 miljarder för att sedan växa till 15 miljarder kronor från 2028.

Det är i linje med var riksdagspartierna var överens om i försvarsberedningen.

Räcker inte

De 15 miljarderna räcker dock inte för att Sverige under en längre tid ska kunna hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp. För det behöver anslaget, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), höjas till 20 miljarder.

— Det här handlar om att hantera de initiala konsekvenserna av ett väpnat angrepp, att ge samhället rådrum att kunna ställa om, säger Carl-Oskar Bohlin.

Om Sverige skulle stå inför ett krigshot så skapar det helt nya planeringsförutsättningar, enligt ministern.

— Det här handlar om de förberedelser vi gör på förhand, säger Bohlin.

Rusta upp skyddsrum

Den största delen av nya miljarderna ska gå till sex prioriterade områden: Sjukvård, transporter, livsmedelsförsörjning, energiförsörjning, skydd för civilbefolkningen, samt telekommunikationer och post.

Det handlar till exempel om att öka lagren av viktiga läkemedel, att etablera beredskapslager, att förbättra reparationsberedskapen, att se till att det finns mobilmaster som fungerar under störda lägen och att rusta upp skyddsrum.

— Det är en prioritering av den hårda kärnan av det som är viktigt för att bygga samhället starkt och robust för att kunna ställa samhället på krigsfot om det värsta skulle hända, säger Bohlin.

TT
/
/
stats