Talibanerna gör klimatdebut på toppmöte
För första gången sedan talibanerna återtog makten har Afghanistan skickat en delegation till FN:s klimatmöte. Landet har drabbats hårt av extremväder, men många är tveksamma till att förhandla med talibanerna.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Den talibanledda regeringen är inte internationellt erkänd och deltar med observatörsstatus, inbjuden av värdlandet Azerbajdzjan.
Delegationens chef Matiul Haq Khalis säger till nyhetsbyrån AFP att han är tacksam för inbjudan och att deras mål är att "förmedla budskapet att klimatförändringarna är en global fråga som inte känner några gränser".
Afghanistan har drabbats hårt av klimatförändringar och rankas som det sjätte mest utsatta landet i världen. I mars dog mer än 300 personer i störtfloder till följd av kraftiga regn.
Förberett klimatplaner
Talibanerna anser att även om de är isolerade politiskt är det inte skäl att utesluta dem från internationella klimatdiskussioner.
Enligt Khalis har man förberett nationella klimatplaner och kommer att uppdatera sina mål inom de närmaste månaderna. Han påpekar att landet har stor potential för vind- och solkraft men behöver internationell hjälp för att utveckla dem.
Just att få del av klimatfinansieringen som är toppmötets huvudnummer är landets huvudsakliga förväntningar på mötet och Khalis ser redan fram emot nästa års möte där man hoppas vara officiell deltagare.
— Det är folkets rätt, klimaträttvisa för dem som faktiskt är mest sårbara för klimatförändringarnas effekter.
Kvinnosyn hinder
FN bedömer att kvinnor är mer sårbara än män och talibanernas kvinnosyn kan stå i vägen vid klimatkonferenser där jämställdhetsfrågor alltid är en del av diskussionen. Skeptiker är tveksamma till om talibanerna är villiga att respektera kvinnornas rättigheter. Andra anser att det är fel att utesluta dem från förhandlingar.
— Eftersom det är ett globalt forum finns det en hel uppsjö av politiskt osmakliga stater som deltar. Var ska vi dra gränsen? undrar Joanna Depledge, klimathistoriker vid universitetet i Cambridge.