Experten om matteresultatet: Blev lite förvånad
Svenska elever – särskilt killarna – har blivit vassare på matte och det enda som är riktigt säkert är att det inte finns en enkel förklaring till det. Både tiden efter pandemin och själva provens utformning kan ha påverkat.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Årskurs 4, flickor: 522 poäng
Årskurs 4, pojkar: 538 poäng
Årskus 4, flickor och pojkar: 530 poäng
Årskurs 8, flickor: 514 poäng
Årskurs 8, pojkar: 521 poäng
Årskurs 8, flickor och pojkar: 517 poäng
Källa: IEA
Den globala kunskapsmätningen Timss 2023 visar att de svenska eleverna presterar historiskt bra i matematik. Åttondeklassarna har inte haft ett bättre resultat på hela 2000-talet.
— Min gissning var att Sverige skulle ligga på samma nivå som senast. Så jag blev lite förvånad över förbättringen, säger Samuel Sollerman, universitetslektor vid Stockholms universitet och forskare i kunskapsmätningar i matematik.
Men vad som ligger bakom mattelyftet är "supersvårt" att säga, fortsätter han.
— Det går knappt att greppa vad som påverkar kunskapsutvecklingen i skolan, eftersom det finns så mycket som påverkar.
Dessutom tar alla förändringar lång tid. Det dröjer många år innan en viss reform i skolan får genomslag.
Korta svar
Men Samuel Sollerman pekar ändå på en möjlig förklaring till att särskilt pojkarna gjorde ett mattelyft: provets utformning kan ha gynnat dem.
— Pojkar är ofta bättre på flervalsuppgifter och kortsvarsuppgifter. Flickor är lite duktigare på att resonera och visa hur de har tänkt. Och alla de internationella studierna går mer och mer åt kortsvar och flerval.
En annan omständighet är att åttondeklassarna som framgångsrikt skrev Timss i fjol är två år yngre än den kull som vid 15 års ålder testades i mätningen Pisa och visade upp ett kunskapsras.
— Eleverna som skrev Pisa gick ju i högstadiet under pandemin, medan eleverna som testades i Timss då gick i mellanstadiet. De yngre har alltså haft längre tid på sig att reparera eventuella kunskapsbrister från pandemiåren.
Brukar följas
Även om Pisa och Timss är två olika mätningar är de inte olika som natt och dag, fortsätter han.
— Det är inte konstigt om det blir lite olika resultat. Men de brukar följa varandra ganska bra genom åren. På så vis är det intressant att se de högre resultaten i Timss i år.
Jämför man i stället de två senaste Timssmätningarna, den ena före och den andra efter pandemin, ser man också en kunskapsförbättring. Men vad det beror på måste man forska i, enligt Samuel Sollerman.
