Amerikanska ambassaden i Peking var först att förses med mätinstrument 2008. Sedan dess har mätutrustning installerats på 80 ambassader och konsulat. Instrumenten mäter partiklar av storleken PM2,5 – den storlek som anses mest hälsovådlig.
En studie från 2022 visade att resultaten från de amerikanska mätningarna ofta fick värdländerna att agera mot luftföroreningarna.
Att mätresultaten inte länge delas kommer att få konsekvenser för luftkvalitet och folkhälsa globalt, anser forskare och experter.
— De var en del av en handfull sensorer i många utvecklingsländer och fungerade som en referens för att förstå hur luftkvaliteten såg ut, säger Bhargav Krishna, expert på luftföroreningar vid Sustainable Futures Collaborative, till nyhetsbyrån AP.
Dan Westervelt är professor vid Lamont-Doherty Earth Observatory vid Columbia University och tvingades avbryta en analys av luftkvalitet i västafrikanska länder när Donald Trump tillträdde i januari.
— Jag anser att det innebär en risk för utrikesanställdas hälsa. Men det hindrar också forskning, säger han till The New York Times.
Även WHO:s databas för luftkvalitet kommer att påverkas. Många fattiga länder övervakar själva inte luftkvaliteten eftersom stationerna är för dyra och komplicerade att underhålla, vilket gjort att de varit helt beroende av mätresultat från de amerikanska ambassaderna.
