Enligt förslagen, som klimatanpassningsutredaren Johan Hjalmarsson överlämnar till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), ska en kommun exempelvis kunna bygga ett översvämningsskydd för att skydda kustnära utsatta bostäder – och ta ut en avgift av fastighetsägarna.
Det måste dock finnas en "betydande risk" för skada på fastigheten vid en viss naturhändelse för att en sådan åtgärd ska vidtas, och risken måste upphöra med hjälp av insatsen. De totala avgifterna som kommunerna drar in får bara bekosta maximalt halva insatsen, enligt förslaget. För fastighetsägaren får summan inte bli högre än 10 procent av fastighetens marknadsvärde.
Kan bli jätteräkning
I ett beräkningsexempel, hämtat från Arvika, har kommunen byggt översvämningsskydd i form av tre dammar vilket kostade 140 miljoner kronor. Kommunen skulle enligt förslaget därmed ha kunnat kräva in 35 miljoner kronor från berörda fastighetsägare. För vissa enskilda ägare skulle det innebära en kostnad på 400 000 kronor.
"Det är belopp som många hushåll inte har tillgängliga. Möjligheten att kombinera banklån med säkerhet i den nu mindre riskutsatta fastigheten och en avbetalningsplan från kommunen är den som följer av förslaget", skriver utredaren.
Maxtemperatur inne
Utredningen föreslår också en ny lag om statliga kustskydd, som gör att regeringen kan utse kustskyddsområde där höga nationella intressen finns. Staten tar då på sig ansvaret att skydda kuststräckan från översvämningar genom att bygga fysiska skydd.
Krav på maxtemperaturer inomhus på äldreboenden och på boenden för funktionshindrade och personer med kroniska sjukdomar föreslås också. Dagens allmänna råd från Folkhälsomyndigheten är inte tillräckliga då värmeböljor med temperaturer på över 30 grader väntas bli vanligare i klimatförändringens spår. För kommuner och andra kan det innebär att man måste köpa in luftkonditioneringsanläggningar, konstaterar utredaren.
