Nyheter24
Annons

Rekordgamla kloavtryck av "urtidsödla"

Publicerad: 14 maj 2025, kl. 17:00
Ett nytt fossilfynd har gjorts i Australien. Fyndet är daterat till långt före dinosaurierna, strax efter att de första ryggradsdjuren kravlat upp på land. Foto: Anders Humlebo/TT

Några kloavtryck från en urtida varelse i ett stenblock i Australien kan rita om kartan för de tidiga djuren som klev upp på land. Det är en ganska rejäl push tillbaka, säger paleontologen Per Ahlberg.

Ämne:

Uppsala

För ungefär 355 miljoner år sedan gick en liten ödleliknande varelse längs med flodkanten. Efter en kortare regnskur kom en till artfrände i motsatt riktning, och gjorde ganska djupa spår i sanden. Sedan kom ytterligare en.

— Men det är lite senare på dagen, det har börjat torka lite, så spåren är inte lika tydliga. Dessutom hade det djuret bråttom, så klorna har lämnat långa repor, säger Per Ahlberg, professor vid Uppsala universitet och en av forskarna som studerat spåren.

Per Ahlberg, professor vid Uppsala Universitet.
Per Ahlberg, professor vid Uppsala Universitet.

Senare har de torkade spåren täckts av sediment och begravts. Efter eoner av tid dök de upp i ett sandstensblock strax utanför Melbourne i Australien, upptäckta av en glad amatör.

"Tydliga klor"

Annons

Det här är långt före dinosaurierna, strax efter att de första ryggradsdjuren kravlat upp på land. Här förgrenas de i amnioter – som däggdjur, dinosaurier, fåglar och kräldjur kommer ifrån – och groddjur. Åldern är extra viktig i sammanhanget. Spåren är nämligen 35 miljoner år äldre än alla andra amniotfynd.

— De ser ut ungefär som fotspåren från en ödla i dag, med ganska långa tår och med tydliga klor som ger märken i sedimentet. Klor är ju en grej som amnioterna har uppfunnit. Man finner egentligen inte klor hos andra grupper av landryggradsdjur, säger Per Ahlberg.

Om amnioter fanns så tidigt innebär det att avancerade landryggradsdjur måste ha uppstått tidigare än vad forskarna trott, under den så kallade Devonperioden då de första landryggradsdjuren klev upp på land.

Så fotavtrycken visar dels att amnioter är äldre än vad forskarna tidigare trott, dels att det handlar om relativt avancerade djur.

— Det är ju osannolikt att det bara fanns en art som knatade omkring där. Sannolikt har vi en hel fauna av olika djur här, säger han och fortsätter:

Annons

— Men grejen är att vi har inte hittat dem ännu.

Stenblocket där fotspåren syns. På bilden till höger har framfötterna förstärkts med gul färg och bakfötterna som blå, strecken visar vilka som tillhör vilka. Stenblocket har bland annat analyserats i Uppsala.
Stenblocket där fotspåren syns. På bilden till höger har framfötterna förstärkts med gul färg och bakfötterna som blå, strecken visar vilka som tillhör vilka. Stenblocket har bland annat analyserats i Uppsala.

"Vore underbart"

Det låter som stora slutsatser att dra utifrån några få spår och Per Ahlberg räknar med att studien får en del kritik av kollegor. Där stenblocket hittades har många fiskfossilfynd gjorts. Kanske kan där gömma sig fler spår även från andra landlevande varelser.

— Mer fotspår vore ju fantastiskt. Skelettmaterial vore också underbart. Det skulle ju ge en helt ny dimension, säger han.

Fotavtrycken avslöjar i och för sig mycket:

— Vi kan se hur de rör sig.. Men den enda del av djuret vi faktiskt får se är ju fotsulorna. Och det är lite begränsande.

Forskarna Aaron Camens, John Long och Alice Clement vid Flinders University i Australien undersöker en kopia av stenblocket.
Forskarna Aaron Camens, John Long och Alice Clement vid Flinders University i Australien undersöker en kopia av stenblocket.

Fakta: Förevigade fotspår

Fotspåren upptäcktes på ett stenblock i Snowy Plains Formation i Victoria, Australien.

Genom att jämföra fotspåren med bandvaranen, som har liknande fötter, har forskarna bedömt att djuren var ungefär 80 centimeter långa, även om det är oklart hur lång svans och huvud var.

Fyndet tyder på att djurgruppen amnioter (där kräldjur, fåglar och däggdjur ingår) är äldre än man trott och att utvecklingen från vattenlevande djur till fyrfotadjur (tetrapoda – landryggradsdjur som har fyra fötter) skedde snabbare än man tidigare trott.

Studien publiceras i tidskriften Nature.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons