— Det är mycket stigma kring det här. Det är skuldkänslor, skam och en känsla av utsatthet, säger Lisa Andersson, universitetslektor i socialt arbete på Malmö universitet.
När maktbalansen på det här viset förskjuts i en familj blir det svårt att prata om det och man vill inte söka hjälp, säger hon.
Mer än 5 000 unga i åldern 13 till 20 år har i enkätform fått svara på frågor om våld, verbala aggressioner och kontrollerande beteende gentemot föräldrarna.
En av tjugo tillfrågade ungdomar svarade att de någon gång under det senaste året varit fysiskt våldsamma mot föräldrarna. Det kan låta mycket, men är ändå på en mycket lägre nivå än i Spanien, USA och andra länder där liknande undersökningar gjorts.
"Inte accepterat"
— En kultur av våld i familjer är inte accepterat i Sverige och har inte varit på väldigt lång tid, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Fyra procent av de tillfrågade svarade att de dagligen uttrycker sig aggressivt mot en förälder, till exempel genom att skrika, svära eller förolämpa. Det är dubbelt så vanligt att det riktas mot mammor jämfört med pappor.
Mammor utsätts också oftare för olika typer av kontrollerande beteenden, som att förstöra eller stjäla saker hemma eller att hota med att skada sig själv eller andra om man inte får sin vilja igenom.
— Mammorna har ett större ansvar för familjen och tar konflikterna med barnen. De får ta mer av stöten, säger Björn Johnson.
Varmt föräldraskap
Ett varmt föräldraskap och goda sociala band inom familjen håller nere risken för våld mot föräldrarna. Om föräldrarna själva utsatt sina barn för fysiskt våld ökar risken för att barnen senare utsätter dem för detta tillbaka.
— Men det är absolut inte så att alla ungdomar som gör detta själva har blivit slagna av föräldrarna, framhåller han.
Forskarna pekar också på riskfaktorer hos ungdomarna själva, exempelvis om de är impulsiva, har psykiska problem eller låg empatisk förmåga.
Studien, som är den första i sitt slag i Sverige och Norden, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Family Violence. Forskarna hoppas att den ska bidra till att sätta problemet på kartan, så att det blir ett naturligt ämne att lyfta, till exempel inom socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin.
