Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), säger att många grundläggande förutsättningar för att rusta upp saknades när regeringen tillträdde 2022.
— Det har gått tio år sedan riksdagen beslutade att totalförsvaret skulle återuppstå. Tittar man tillbaka så hände ganska lite i det civila benet.
Det var först i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som krisberedskapen tog fart, menar han.
Flera miljarder
Budgeten för civilt försvar har ökat kraftigt, från cirka 2,7 miljarder kronor 2022 till 8,5 miljarder i år. Från 2028 beräknas budgeten ligga på 15 miljarder per år.
— Pengarna kan nu användas till att bygga muskler på det skelett som funnits, säger Bohlin.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedömer nu att motståndskraften har ökat i hela samhället. Det handlar bland annat om lagerhållning av mat i skola, barn- och äldreomsorg, tillgång till sjukvårdsprodukter och reningskemikalier för dricksvatten. 500 civilpliktiga har utbildats inom räddningstjänsten.
Även inom passhantering, myndigheters utbetalningar av ersättningar, it-kommunikation och elförsörjning har läget blivit bättre.
— Vi ser en tydlig positiv utveckling av det civila försvaret, säger MSB:s generaldirektör Mikael Frisell.
Samtidigt pekar han på risker och att mycket arbete återstår inom skydd av kritisk infrastruktur och för att kunna stå emot större it- och cyberangrepp. Fler skyddsrum röjs upp men de kan sakna filter för gas och sand.
Saknas vårdplatser
Även inom sjukvården saknas kapacitet, säger Frisell.
— Det är klart att jag som svensk medborgare tycker att det finns för få vårdplatser i Sverige om vi skulle hamna i ett tufft scenario och måste ta hand om skadade från fronten i Finland.
Det är dock en separat fråga, enligt ministern.
— Det är en diskussion om den generella välfärden, där gör regeringen en historisk satsning av de generella statsbidragen, säger han.
