Mellan 2014 och 2019 ökade antalet personer som döms till rättspsykiatrisk vård i Sverige, från 261 till 356.
Sedan dess har antalet domar stabiliserats, men i fjol syntes en ny stor ökning, då antalet personer som begått brott och bedömdes lida av en allvarlig psykisk störning steg från 312 till 366.
— Det här ökade vårdbehovet vi ser kommer att fortsätta och det blir en ackumulerad effekt eftersom vårdtiderna är så långa. Det kommer att få effekter under väldigt lång tid, säger Mikael Malm, handläggare vid avdelningen för vård och omsorg på SKR.
Längre vårdtider
Utöver att domarna blivit fler har vårdtiderna ökat. Detta har ytterligare ökat trycket på rättspsykiatrin, som inte har hängt med. Sedan länge rapporteras beläggningar över 100 procent i hela landet. De senaste siffrorna visar ett rikssnitt på 110 procent, där Region Västerbotten sticker ut med 153 procent i januari.
En prognos av det framtida behovet av rättspsykiatrisk vård som SKR nu tagit fram visar att trycket av allt att döma kommer att fortsätta öka – och att den planerade utbyggnaden är kraftigt underdimensionerad.
Utöver de 183 nya slutenvårdsplatser som planeras till 2029, behövs ytterligare 300 platser för att nå en beläggningsgrad på 90 procent, enligt prognosen.
Fram till 2035 krävs 560 extra platser, enligt SKR. Det motsvar över 2 000 fasta slutenvårdsplatser, att jämföra med dagens omkring 1350.
Oroas ni av den här prognosen?
— Jag tror att regionerna funderar säkert på hur man ska möta de här utmaningarna, säger Mikael Malm.
— Men det finns ett väldigt stort engagemang från rättspsykiatrin nu för att utvecklas och bygga ut, för att få en mer jämlik och patientsäker vård, fortsätter han.
Prognosen bygger på ett antagande om ett ökat antal domar i linje med de senaste tio åren. Där syns inget trendbrott som pekar på ett minskat tryck, framhåller Mikael Malm.
Oklar orsak
Utöver att bygga ut måste man utveckla vården för att få ned vårdtiderna, samt förbättra processerna kring utskrivning, enligt SKR.
Vad som ligger bakom ökningen av antalet domar finns inget tydligt svar på, enligt Mikael Malm.
— Men på lång sikt behöver vi utveckla metoder och strategier för att förebygga att personer med psykisk sjukdom begår brott. Och det handlar inte enbart om allmänpsykiatrin, utan om hela samhällets skyddsnät, säger han.
