Enligt en överenskommelse i det uppdaterade Tidöavtalet har regeringen gett Konjunkturinstitutet (KI) i uppdrag att analysera nettoeffekterna av migrationen till Sverige under åren 1983–2022. Detta för att bättre förstå de långsiktiga samhällsekonomiska effekterna av invandringen.
Slutsatserna från beräkningarna visar att flyktingars nettobidrag till de offentliga finanserna varit negativt under hela den undersökta perioden. Storleken beror på hur stor invandringen var ett givet år och genomsnittlig vistelsetid.
”Svart på vitt”
— Nu har vi fått svart på vitt att kostnaderna har varit höga under de här åren och också att den politik vi nu för, med en stramare politik, är rätt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Ekot.
De senaste åren har det negativa nettobidraget förbättrats, då många av dem som kom under flyktingkrisen 2015 hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och flyktinginvandringen varit låg, skriver KI i sin rapport.
Positivt bidrag
Övriga utrikes födda har ett positivt nettobidrag sedan 2017, vilket förklaras med att arbetskraftsinvandringen ökat, särskilt bland mer högkvalificerade.
Räknar man ihop samtliga utrikes föddas nettobidrag var det positivt mellan 1983 och 1988, därefter negativt fram till 2022, då det var positivt igen.
Med nettobidrag avses de skatteinkomster som den offentliga sektorn får in minus de utgifter som den har riktat till en viss grupp, exempelvis utbildning.
